Svenskt Näringslivs ordförande Jacob Wallenberg vill se nya möjligheter till finansiering av infrastrukturprojekt som liknar dem som i dag finns för tunnlar och broar. Det framkom när han framträdde vid STRING Megaregions möte i Stockholm den 2 februari om konsekvenserna av Fehmarn Bält-förbindelsens öppning.
– Jag tror att vi som nation måste acceptera betydligt mer avgiftsbelagd infrastruktur. Sverige är tyvärr ett mycket stort land med för få invånare för att finansiera alla våra infrastrukturbehov enbart genom offentliga medel, sa Jacob Wallenberg.
STRING är ett politiskt medlemsbaserat samarbete mellan regioner och städer i norra Tyskland, Danmark, Sverige och Norge. På Stockholmsmötet var temat ”När Fehmarn Bält öppnar, står Sverige redo eller stilla?”. Deltagare var företrädare för politik, näringsliv och forskning i Stockholm.
För svenska exportföretag förväntas förbindelsen medföra mer förutsägbara och robusta logistikkedjor, snabbare tillgång till Europas största marknader och stärkt internationell konkurrenskraft. Samtidigt är Fehmarn Bält-förbindelsen tänkt att vara mer än en transportlänk. Den ska bidra till ett starkt infrastruktursystem och utgöra en strategisk del av norra Europas resiliens och beredskap.
Regionalt samarbete avgörande
Som representant för näringslivet, där han bland annat är ordförande för Investor, framhöll Jacob Wallenberg infrastrukturens roll för att bädda för en fortsatt god tillväxt i Sverige och i Norden. Han betonade också vikten av regionalt samarbete.
– STRING är en av de mest intressanta regionala idéerna i norra Europa, eller kanske till och med i ett ännu bredare perspektiv. Det visar att regionalt samarbete i dag är avgörande när man talar om nationers och Europas långsiktiga konkurrenskraft. För mig är STRING ett bevis på vad gemensamma ambitioner kan åstadkomma: En gemensam röst över flera nationsgränser, sa Jacob Wallenberg, och fortsatte:
– Vi befinner oss i en situation där Europas position utmanas globalt av USA, Kina och av snabbt växande ekonomier i Asien, som Indien. I denna konkurrens är regioners förmåga att attrahera kompetens, bygga fungerande infrastruktur, skapa integrerade arbetsmarknader och utveckla innovationsmiljöer minst lika viktig som det som sker på nationell nivå.
Kritiska brister i järnvägssystemet
Jacob Wallenberg tog upp det svenska järnvägssystemet som en särskild brist som måste åtgärdas för att uppnå en robust infrastruktur, inte minst inför Fehmarn Bält-förbindelsens öppning.
– Många menar att problemen beror på SJ, som är en av operatörerna av tåg, och säger att problemen beror på att SJ tidigare var ensamma om att köra både infrastruktur och trafik. Men det är de inte längre, så det är inte SJ:s fel. Och det handlar inte om fordonen. Så som jag ser det är det infrastrukturen som är den viktiga delen, eller snarare där vi har den största utmaningen.
– Spår och banor har varit kraftigt underinvesterade under lång tid. Man kan säga att varje levande politiker på nationell nivå bär ett ansvar
för detta. Så jag försöker inte peka ut någon enskild. Jag säger bara att det är en kollektiv skada som uppenbart är betydande, sa Jacob Wallenberg.
– Varje dag när vi har snö på marken här har vi problem någonstans i järnvägssystemet. Det viktiga är att detta nu genom den nationella debatten och det politiska engagemanget är en fråga som adresseras, men det kommer att ta lång tid att åtgärda. Det här är inget man gör över en natt och jag har inga universallösningar på hur man ska lösa det.
Användarna av infrastruktur betalar
Däremot framförde han en idé om hur ny infrastruktur kan finansieras på ett sätt som redan förekommer på kontinenten.
– I vårt land är grundmodellen att staten beskattar individen eller företagen. Och med dessa skatter, och i den politiska ledningens yttersta vishet, görs investeringar. Så i vårt land betalar man normalt sett väldigt lite direkt. Men kör man ner till kontinentala Europa betalar man oftast för att köra på motorväg och liknande. Jag tror att vi alla är vana vid det, sa Jacob Wallenberg.
– Men i det här landet gör vi inte det, med några få undantag. Om vi talar om de stora investerarna, såsom pensionsfonderna, så har de kanske 2–3 procent av sina investeringar i infrastruktur. Samma siffra i Frankrike eller Tyskland är 30 procent.
– Det är en enorm skillnad i hur vi fördelar kapital, helt beroende på detta historiska sätt att organisera våra ekonomier. Och min uppfattning är att vi måste förändra detta i Sverige. Enligt EU-reglerna måste man skapa ett bolag som äger en del av en motorväg. Då kan man ta betalt av dem som kör där. Så vi måste börja acceptera att tänka på det sättet även i Sverige. I dag kan man göra det med en tunnel eller en bro. Det är relativt okomplicerat. Jag tror att vi måste utveckla det tänkandet till andra områden också, inklusive motorvägar och liknande, sa Jacob Wallenberg.
Privat kapital finns redan
Han påtalade också att privat kapital redan finns som skulle kunna användas för investeringar i infrastruktur, exempelvis från pensionsfonder, livförsäkringsbolag och liknande.
– Det enda de verkligen gillar är långsiktiga investeringar till låg risk. De behöver inte äga utan kan låna ut. Låg risk till rimlig avkastning – det är drömscenariot för dem. Så kapitalet finns där ute. Men vi måste hjälpa dem genom att paketera det som behöver finansieras på ett sätt som fungerar för dem. Så kapitalet finns. Det är upp till oss att göra mycket av förarbetet, sa Jacob Wallenberg.
Anders Carlsson
