Finlands stamnätsbolag Fingrid genomför upphandlingar till ett värde av 5,2 miljarder euro. Bakom satsningarna står en projektportfölj med omkring 200 pågående projekt, 35 projektchefer och 15 stora så kallade hovleverantörer. Det rapporterar den finländska tidningen Tekniikka ja Talous.
Samtidigt som Finland elektrifieras i snabb takt byggs stamnätet ut i en omfattning som saknar motstycke i landets historia. I genomsnitt uppför Fingrid 300–400 kilometer nya 400 kilovoltledningar varje år. Kraftledningarna är dock bara en del av helheten. Investeringarna omfattar även nya elstationer, moderniseringar av befintliga anläggningar, anslutningar för industriprojekt och förstärkningar för att möta ökade effektbehov.
Svenskt intresse
För Sverige är utvecklingen av särskilt intresse. Finland och Sverige är sammankopplade via flera likströmsförbindelser, och förändringar i det finländska nätet påverkar även elflöden och priser i Norden. När överföringskapaciteten förändras får det direkta effekter på marknaden.
År 2024 investerade Fingrid 488 miljoner euro i stamnätet, enligt Tekniikka ja Talous. De kommande åren väntas nivån stiga ytterligare när elektrifieringen av industri, transporter och uppvärmning driver upp belastningen på elnätet.
200 projekt i en växande projektportfölj
Fingrid ansvarar för driften och utvecklingen av Finlands stamnät, motsvarigheten till Svenska kraftnät i Sverige. Bolagets uppgift är att säkerställa att el överförs tillförlitligt över hela landet och att nya producenter och stora elanvändare kan anslutas.
Den pågående investeringsvågen innebär att cirka 200 projekt hanteras parallellt. Dessa leds av 35 projektchefer som ansvarar för tidplaner, budgetar och tekniska lösningar. Projekten varierar i storlek – från enskilda ledningssträckor till omfattande stationsbyggen.
Utbyggnaden av 400 kilovolt-nätet är central. Spänningsnivån används för långväga överföring och är ryggraden i elsystemet. När ny produktion tillkommer, särskilt i norra Finland, krävs förstärkningar för att elen ska kunna transporteras söderut och vidare till exportmarknader.
Utvecklingen sker dock i ett läge där elproduktionen blir allt mer väderberoende. En hög andel vindkraft innebär stora variationer i effektflödena, vilket ställer ökade krav på nätets stabilitet och reservkapacitet. Det driver upp både teknisk komplexitet och kostnader i projekten.
15 stora leverantörer delar på miljarderna
Enligt Tekniikka ja Talous har Fingrid omkring 15 större hovleverantörer som återkommande anlitas i de mest omfattande projekten. Dessa företag levererar exempelvis transformatorer, ställverk, skyddssystem och entreprenadtjänster för ledningsbyggen.
Upphandlingarna sker enligt EU:s regelverk för offentlig upphandling. Leverantörer väljs utifrån kriterier som pris, teknisk kompetens, leveransförmåga och ekonomisk stabilitet. I miljardklassen blir riskhantering en central fråga – förseningar eller kostnadsökningar kan få betydande konsekvenser för både bolaget och elkunderna.
Fingrids investeringar finansieras i slutändan via nätavgifter som betalas av elmarknadens aktörer och i förlängningen av elkunderna. Därför är kostnadskontroll och effektiv upphandling avgörande.
Samtidigt finns en osäkerhet kring hur snabbt nya produktionsanläggningar faktiskt realiseras. Flera planerade industriprojekt och energisatsningar är beroende av elnätskapacitet, men även av lönsamhet och marknadsutveckling. Om investeringar i exempelvis vindkraft bromsar in kan delar av nätutbyggnaden behöva omprövas eller senareläggas.
Elektrifieringen driver historisk utbyggnad
Bakgrunden till miljardprogrammet är Finlands mål att minska utsläppen och stärka industrins konkurrenskraft genom elektrifiering. Nya datacenter, batterifabriker och satsningar på vätgasproduktion kräver stora mängder el och stabil överföringskapacitet.
För att möta efterfrågan planerar Fingrid omfattande förstärkningar av stamnätet under hela 2020-talet. Bolaget beskriver projektportföljen som en av de största i landet.
Hur väl Fingrid lyckas balansera snabb utbyggnad, kostnadskontroll och teknisk stabilitet blir avgörande för Finlands energisystem under kommande år.
Källa: Tekniikka ja Talous.
