Citytunnelns järnvägsspår korsar några av de fornlämningsrikaste områdena i Skandinavien. De arkeologiska undersökningar som föregått tunnelbygget har gett värdefulla tillbakablickar i Malmös tidigaste historia. Undersökningarna har inte bara ökat vår kunskap om den tidigaste historien; ibland har de också spätt på vår okunskap när det gäller fynd som gäckar alla förklaringsförsök.
Ett av de mest fascinerande fynden som gjorts under de arkeologiska undersökningarna inför Citytunneln är rester av palissader. Vad palissaderna har använts till är en gåta för forskarna. En palissad, som är en inhägnad bestående av två meter höga ek- och askstolpar i ett komplicerat mönster har, hittats där Pildammsvägen möter Annetorpsvägen i dag. Man har kunnat datera den till 5000 år f.Kr.
En gåta för forskarna
En annan palissad har hittats tre kilometer västerut i Bunkeflostrand nära Citytunnelns mynning. Arkeologer har känt till palissadernas existens sedan slutet av 80-talet, men det var först i och med utgrävningarna inför Citytunneln som palissaderna kunnat undersökas i sin helhet.
I stället för att kasta ett förklaringens ljus över vad dessa inhägnader har använts till, har undersökningarna bara förstärkt forskarnas ovisshet.
– Vi har ingen aning om vad de använts till. De kan ha varit föremål för rituella aktiviteter där man offrat. De kan också ha varit någon form av samlingsplats. Ungefär som samernas renavskiljningsplatser kan de ha fungerat som boskapsavskiljningsplatser, resonerar Per Sarnäs, arkeolog som var projektledare för de arkeologiska undersökningarna inför Citytunneln.
Inga spår av boplatser har hittats innanför palissaderna, så förmodligen har de haft en annan funktion än som försvarsverk mot inkräktare. I ett stolphål har man hittat avslag från yxtillverkning som man antar härrör från en rituell offerceremoni.
280 meter långa palissader
Bara ett fåtal palissader har hittats i Skandinavien och flera av dem är koncentrerade kring Malmöområdet. I Klagshamn och vid kalkbrottet i Limhamn finns ytterligare två stycken. Palissaderna skulle inte gäcka forskarnas intresse om det inte vore för deras storskalighet. Bunkeflostrandspalissaden, som måste ha legat vid stranden, består av 3000-4000 stolphål och var 280 meter lång och 170 meter bred.
– Det är en väldigt komplicerad struktur med flera utgångar, säger Per Sarnäs som berättar att Bunkeflostrandspalissaden kunnat dateras till 2500-3000 f.Kr, en period kallad stridsyxetiden.
– Det är en period vi känner dåligt till. Palissadutgrävningar har redan gett avtryck i historieforskning, “I palissadernas tid “ är en ny doktorsavhandling av Kristian Brink som tar avstamp i de arkeologiska undersökningarna. En annan bok med ett mer populärvetenskapligt anslag ligger i tryckpressarna och ska ge en översiktlig bild av alla arkeologiska undersökningar.
Den boken, som vänder sig till lokalhistoriskt intresserade, kommer att delas ut under invigningen av Citytunneln den 4 december. Den kommer senare också att finnas till försäljning på bland annat Malmö museum.
Undandtag från fornlämningsskyddet
Den vetenskapliga delen av de arkeologiska undersökningarna avslutades 2007. De hade då pågått i mer än sju år, ända sedan Citytunneln lämnade in sin bygglovsansökan. Av gammal hävd brukar man låta fornlämningar vara kvar där de påträffats, men i väldigt fornlänmningsrika områden som i Malmö och Uppsala medger Länsstyrelsen undantag från den traditionen.
– Policyn är att fornlämningarna ska skyddas på plats, men i Malmö skulle det inte går att bygga någonstans om man inte gjorde undantag från det skyddet, säger Per Sarnäs.
Skolbarn har hjälpt till
Keramikskärvor och flintavslag finns på sina ställen i så stora mängder att till och med skolbarn fått vara med och gräva upp fynden.
– Det kan hjälpa dem att förstå arkeologihistoria, säger Per Sarnäs.
Listan av intressanta fynd som grävts fram eller bara dokumenterats kan göras nästan hur lång som helst. Men förutom palissaderna sticker några andra fynd ut som särskilt uppseendeväckande.
Bland denna rika fornlämningsskatt kan det också vara värt att konstaterar vilka fynd som i n t e påträffats: man har hittat ytterst få skelettdelar från människor. Däremot är marken rik på djurskelett. Bland annat har en hel del hästkranier grävts fram. Det var en tradition i Skåne att placera hästhuvuden under sitt hus som en lyckobringare.
– Det höll man på med ända fram till 1800- talet, betonar Per Sarnäs.
Äldsta fyndet
Citytunnelns äldsta arkeologiska fynd gjordes i ett schakt under Malmö Centralstation 2006. Där hittade man ett en mjärde, ett fiskfångsredskap. Med C14-metoden har man kunnat visa att fyndet var över 7000 år gammalt, alltså flera tusen år äldre än Egyptens pyramider. Intill mjärden hittade man också ett ljuster och ett spjutliknande föremål, vilket har fått forskarna att tro att redskapen inte legat där av en slump utan att det här var ett fiskeställe. Den cirka en meter långa mjärden bestående av sammanflätade hasselvidjor är ovanligt välbevarad, vilket har att göra med att den fastnat på det som en gång var havsbotten, inpackad i gyttja.
Mjärden och de andra fiskeredskapen härrör från jägarstenåldern. Per Sarnäs tror att de som använde mjärden var bosatta någonstans i närheten. Människor har bott i Skåne i nästan 10 000 år. De första som besökte trakten var renjägare som hade sina boplatser längre söderut, troligen i nuvarande norra Tyskland, och som följde renarna till deras sommarbete.
