Anrik järnvägsbro under upprustning

När nya Årstabron (i förgrunden) stod klar sommaren 2005 stängdes den gamla bron av för en första renoveringsetapp. Foto: Christer Wiik
När nya Årstabron (i förgrunden) stod klar sommaren 2005 stängdes den gamla bron av för en första renoveringsetapp. Foto: Christer Wiik
Foto: Christer Wiik
Foto: Christer Wiik

Den kulturminnesmärkta järnvägsförbindelsen över Årstaviken i södra Stockholm, Gamla Årstabron, fyller fortfarande en viktig funktion i det svenska järnvägssystemet, men behöver rustas upp rejält inför att Citybanan tas i trafik 2017. Just nu pågår den andra renoveringsetappen som bland annat innebär förstärkning av brons valv och sidor. Åtgärderna har planerats i samarbete med Riksantikvarieämbetet, då gamla Årstabron är ett statligt byggnadsminne som inte får förvanskas.

Gamla Årstabron har många år på nacken, då den invigdes redan 1929 av Kung Gustav V. Bron är karaktäristiskt utformad som en romersk akvedukt med valv och dess 150 meter långa fackverksbåge av stål har bidragit till att bron är ett spektakulärt landmärke i södra Stockholm. 

Nya Årstabron klar 2005

I takt med att tågtrafiken ökade till och från Stockholm, blev passagen över Årsta holmar allt trängre och behovet av en till ny bro blev allt mer påtagligt för att klara av såväl den regionala som nationella tågtrafiken. I mitten av 1990-talet beslutades därför att en ny Årstabro skulle byggas väster om den gamla. När nya Årstabron stod klar sommaren 2005 stängdes den gamla bron av för en första renoveringsetapp.

Den första renoveringsetappen

Grundproblemet med den gamla Årstabron var tidigare att brons avloppssystem för regnvatten hade slutat fungera. Vattnet rann genom själva betongkonstruktionen, vilket försämrade brons skick. Den processen stoppades genom att tråget under spåren tätades och nya avlopp installerades.

Även lyftbrodelen, som fram till 1970-talet användes för broöppning, byttes ut mot två fasta ljuddämpande konstruktioner. Lyfttornen rustades upp invändigt och fackverksbågen av stål över farleden genomgick en rostskyddsbehandling. Även fundamenten till fackverksbågen förstärktes.

Upprustningsarbetet under den första etappen innefattade också en ny järnvägsanläggning på bron, vilket innebar att nya spår byggdes och alla kablar för el-, tele- och signalsystem byttes ut.

20 valv förstärks

I den nu aktuella andra etappen som inleddes 2007 med renoveringen av de tre valv närmast Tanto på Södermalm ska vara klar 2012.  Och denna etapp innebär framförallt förstärkning av just brons totalt 20 valv och sidor. Undersidan av valven förstärks med ny armering och betong. På brons sidor finns löst sittande betong, som på sikt riskerar att falla ned.

Sidorna förses nu med skyddsnät och ett fasadsystem byggs på av reglar och bärskivor som sedan putsas med betong. På de valv som ligger över vatten kommer arbete utföras från arbetspråmar eller tillfälliga pålade bryggor inom ett område som begränsas av länsar och geotextilduk. Man har sedan arbetet med den nya Årstabron även byggt en tillfällig träbro mellan Tanto och Årsta holmar som kommer att ligga kvar så länge renoveringsarbetena pågår.

Ledverket rustas

Förutom dessa arbeten rustas även ledverket i den gamla farleden mellan Tanto och Årsta holmar upp. Skadad betong på dykdalberna (bottenfasta pålade avbärare) bilas bort och de byggs upp igen. Även skadat trävirke byts ut.