Genom att integrera satellitkartläggning, luftburen laserteknik och markbaserade undersökningar har forskare tagit fram de första högupplösta kartorna över koldioxid lagrad i tropisk skogsvegetation och koldioxid som släpps ut av olika markanvändningsmetoder. Dessa nya kartor kan bana väg för noggrann övervakning av koldioxidlagring och -utsläpp för att leva upp till FN:s initiativ för att minska koldioxidutsläpp vid avskogning.
Syftet med FN:s RED-initiativ (Reduced Emissions from Deforestation and Degradation) är att skapa ekonomiska incitament för att minska koldioxidutsläppen från avskogning och degradering av skogsmark. Men detta och andra övervakningsprogram av koldioxidutsläpp har visat sig vara ganska verkningslösa i brist på tillförlitliga metoder som med hög detaljupplösning visar förändringar när det gäller hur koldioxid lagras i växtlighet och släpps ut genom avskogning och selektiva avverkningsmetoder.
Den nya högupplösta kartläggningsmetoden kommer att ha stor inverkan på genomförandet av REDD i tropiska områden världen över, skriver Science Daily som refererar till en studie som publicerats i tidskriften Proceedings of National Academy of Sciences tidigare i september.
På prov har ett område i den peruanska regnskogen lika stort som Schweiz karterats med den nya metoden. Forskarna gick tillväga i fyra steg: De kartlade vegetationstyper och störningar via satellit, utvecklade 3D-kartor av vegetationsstruktur med hjälp av LiDAR (Light Detection and Ranging), omvandlade strukturella data till data över koldioxiddensitet med hjälp av ett litet nätverk av fältstationer på marken, och integrerade satellitdata och LiDAR- data för att ta fram högupplösta kartor över lagrad och utsläppt koldioxid. Forskarna samlade sedan historiska data för att beräkna utsläppen från 1999 till 2009 i det aktuella området Madre de Dios.
- Vad som verkligen överraskade oss var hur lagring av koldioxid skiljer sig mellan skogstyper och den underliggande geologin, att det finns ett mycket nära samband mellan dem. När till exempel den lokala geologin är upp till 60 miljoner år gammal behåller växtligheten omkring 25 procent mindre kol än om vegetationen finns på geologiskt yngre, mer fertila ytor. Vi fann också ett klart samband mellan geologi, markanvändning och utsläpp, säger Greg Asner, huvudförfattare till den ovannämnda studien.
Forskningen har letts av Carnegie-institutet i samarbete med Världsnaturfonden och koordinationsansvar har det peruanska miljödepartementet haft. Forskningen har fått finansiellt stöd av bland andra den norska regeringen.
