Astronomer har för första gången uppmätt en häftig storm i atmosfären på en exoplanet, den ”heta Jupitern” HD 209458b. Högprecisionsmätningar av kolmonoxidgas visar att gasen strömmar med oerhört hög fart från planetens heta dagsida mot dess svalare nattsida. Observationerna har även gett forskarna möjlighet att för första gången mäta hur fort planeten rör sig i sin bana och därmed direkt kunnat uppskatta dess massa. Ignas Snellen har lett astronomteamet bakom upptäckten:
- Genom att studera giftgasen kolmonoxid med stor noggrannhet hittade vi bevis för en supervind som blåser med en hastighet på fem till tio tusen kilometer i timmen, säger han.
Exoplaneten HD 209458 b, vars massa som är 60 procent av Jupiters, kretsar kring en stjärna som ligger 150 ljusår bort mot stjärnbilden Pegasus. Planeten kretsar mycket nära sin moderstjärna: från stjärnan till planeten är det bara en tjugondedel av avståndet mellan jorden och solen. Det gör att planeten hettas upp intensivt, och att temperaturen på ytan når 1000 grader Celsius på planetens varma sida. Planeten har nämligen alltid samma sida riktad mot stjärnan. Det innebär att dess ena sida är het medan den andra är mycket svalare.
- På jorden innebär stora temperaturskillnader alltid kraftiga vindar. Som våra nya mätningar avslöjar är läget likadant på HD 209458b, säger teammedlemmen Simon Albrecht.
Ett team av astronomer från Leidenuniversitetet, det Nederländska Institutet för rymdforskning (SRON) samt Massachusetts Institute for Technology i USA använde ESO:s VLT (Very Large Telescope) för att observerade planeten i cirka fem timmar medan den passerade framför sin stjärna. Med teleskopets kraftfulla spektrograf CRIRES kunde de detektera och analysera just dessa svaga avtryck.
- CRIRES är det enda instrumentet i världen som kan leverera spektra som är tillräckligt skarpa för att fastställa kolmonoxidlinjernas position till en noggrannhet på en del i 100 000, säger Remco de Kok, en annan medlem i teamet.
- Den höga precisionen gör att vi för första gången kan mäta hastigheten hos kolmonoxidgasen, med hjälp av Doppler-effekten, tillägger han.
Forskningsresultaten presenterades i en artikel som publicerats i tidskriften Nature. Källa: ESO.
