ESA:s rymdbaserade teleskop Herschel har gjort en överraskande upptäckt – ett hål i rymden.
Hålet har gett astronomer en fantastisk inblick i stjärnors tillblivelseprocess.
Stjärnor föds i täta moln av stoft och gas, som nu kan studeras i aldrig tidigare skådad detaljskärpa tack vare teleskopet Herschel. Men exakt hur det går till när en ung stjärna bildas har tidigare varit höljt i dunkel. Men nu kan teleskopet Herschel alltså ha observerat ett steg i den processen.
Ett moln av reflekterande gas känt under namnet namnet NGC 1999 syns bredvid en svart fläck på himlavalvet. Sådana svarta fläckar är kända sedan större delen av 1900-talet och antas vara täta moln av stoft och gas som hindrar ljuset från att passera. När Herschel vände uppmärksamhet i riktningen mot dessa nybildade stjärnor för att studera dem närmare, var de svarta fläckarna fortfarande svarta. Men hur är det möjligt? Herschels infraröda sensorer är skräddarsydda för att se in i sådana moln. Antingen var molnen enormt täta eller så var något fel.
När fenomenet undersöktes ytterligare med markbaserade teleskop såg astronomerna samma sak hur de än tittade: fläckarna ser svarta ut inte därför att de innehåller tät gas utan för att de verkligen är tomma. Ett hål har gått rakt igenom ett gasmoln.
- Ingen har någonsin sett ett liknande hål så här, säger Tom Megeath, vid University of Toledo, USA.
Astronomerna tror att hålet måste ha öppnats när tunna strålar av gas från några av de unga stjärnorna i regionen punkterade de skyar av stoft och gas som utgör NGC 1999. Den kraftfulla strålningen från en närbelägen mogen stjärna kan också ha bidragit till att ”rensa” hålet från gaser. Oavsett vilket det exakta händelseförloppet är, kan upptäckten ge viktig information om hur nyfödda stjärnor skingrar gaserna i sin närhet när de bildas.
