Det händer mycket inom bergsprängarbranschen. Ny terrorlagstiftning ska göra det obligatoriskt att föra register över varje sprängkapsel. Praktiskt ogenomförbart, säger branschen. Mer positivt ser den på att gruvindustrin, en viktig uppdragsgivare för bergentreprenörer, går som tåget igen.
På teknikens område är en relativt ny trend användningen av elektroniska sprängkapslar som på sikt kan få stora konsekvenser. Tekniken bygger på att varje sprängkapsel är försedd med ett datachip. Med en handdator inprogrammeras vid vilken tidpunkt sprängkapseln ska utlösas. På så vis kan varje borrhål få en separat sprängtid som några mikrosekunder skiljer åt. Det minskar risken för vibrationer och dolor, kvarvarande sprängämne i berget, och ger större precision i sprängsalvan.Fyra gånger dyrare
Elektronikkapslar används sedan länge inom gruvindustrin. Anledningen till att de inte används oftare i till exempel väg- och tunnelprojekt är att de är fyra gånger dyrare än traditionella sprängkapslar. Men det kan förändras. Vid utbyggnaden av E6-an till motorväg ställde Vägverket användandet av elektroniska sprängkapslar som krav, detta för att minska antalet dolor. Om fler statligt finansierade infrastrukturprojekt kräver att elektroniska sprängkapslar används - och mycket talar för det – kommer priset på dem säkert att sjunka.
Enligt Roland Netterlind, vd för Bergsprängningsentreprenörernas förening, BEF, är det troligt att man i vägprojektet Förbifart Stockholm skriver in användandet av elektroniska sprängkapslar i kravspecifikationen.Diffusa produktblad
Under konferensen Bergsprängardagarna 2010 kritiserades också sprängämnesleverantörerna för att vara för diffusa i sin produktinformation.
– Ni sprängämnesleverantörer anger olika värden i era produktblad så det blir svårt att jämföra dem, sade Michael Hermansson som utbildar bergsprängare för Bergutbildarna AB, och han krävde att de måste bli bättre på det.
Ett annat ämne där det råder en hel del förvirring är Vägverket och Banverkets beslut att svartlista sprängkapslar som innehåller blyazid. Det skulle innebära att Vägverket och Banverket förbjuder samtliga sprängkapslar som inte är tillverkade av Gyttorp, eftersom alla andra innehåller blyazid. Det skulle leda till en märklig konkurrenssituation, påpekade någon. Men är det blyfria eller blyazidfria sprängkapslar som ska vara de enda tillåtna? Det gavs olika besked i den frågan under konferensen. Någon hävdade bestämd att det är fritt fram att använda alla sprängkapslar som finns i landet. Hur det än är med den saken, vittnade diskussionen om vilket högt debattklimat som rådde på konferensen, där den engagerade publiken inte tvekade att vädra sina åsikter i de många frågorna med sprängkraft. Auktorisering av bergsprängare
En viktig fråga som BEF driver är auktorisering av bergsprängare. BEF kommer att anställa externa revisorer som kan utföra auktoriseringen. Problemet är inte att det finns många oseriösa företagare, utan att beställarna ser mellan fingrarna när de anlitar bergsprängare, förklarar Roland Netterlind diplomatiskt.
– Beställarna tycker det är bra om det är billigt. Sedan är det lätt att starta ett bergsprängningsföretag och många tar genvägar för att slippa följa alla regler eller så känner de inte till dem.
Med alla de stränga regler som omgärdar bergsprängning är det konstigt att inte ett auktoriseringsförfarande är infört för länge sedan.Sprängämnen under talarstolen
Specialtränade hundar kan komma att delta auktoriseringsprocessen. Hundar kan nämligen lära sig att skilja på detonerat sprängämne och dolor. Det fick konferensdeltagarna en levande demonstration av. Under talarstolen hade sprängämnen placerats som en specialtränad hund nosade sig fram till. Träffsäkerheten var inte hundraprocentig, hunden Vania markerade vid en ljudanläggning några meter från talarstolen. Företaget Hundprofil som utbildar så kallade ”sprängämneshundar” har använt dem för att lokalisera sprängämne i rasmassor.Spårbarhetsdirektivet
Bergsprängning är som sagt en hårt reglerad verksamhet – och konstigt vore ju annars. Från i år måste alla sprängkapslar registreras och avregistreras när de använts.
– Alla sprängkapslar måste märkas med en streckkod och man ska föra register och kunna följa varje individ till slutet, förklarade Anna-Karin Engström från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
Egentligen skulle reglerna ha varit införda den i april 2009, men de är praktiskt svåra att genomföra eftersom det är så många sprängkapslar att hålla reda på. Reglerna är en tillämpning av EU:s Spårbarhetsdirektiv.
Det framgick med all tydlighet att registreringskraven inte faller bergsprängningsentreprenörerna i smaken. De anser att de är praktiskt ogenomförbara. På frågan vad som händer om man inte följer reglerna, kunde Anna-Karin Engström inte ge något svar. Man skulle kunna tro att reglerna framtagits av någon övernitisk EU-tjänsteman som inte har någon inblick i bergsprängares vardag.
Men vad många säkert inte vet är att bakgrunden till Spårbarhetsdirektivet är direkt kopplat till olika terroristattentat som bombdåden i Madrids och Londons tunnelbana och även 11 septemberattackerna.
– Syftet är att göra det svårare att komma åt sprängmedel. Polisen ska kunna ta reda på vem som senast haft det i handen, sade Anna-Karin Engström som tror att det kan vara svårt att hitta någon motivation för reglerna eftersom vi inte haft något terrorattentat i Sverige.Ljusa framtidsutsikter
De praktiska bekymren med Spårbarhetsdirektivet är bara lite smolk i glädjebägaren som uppvägs mer än väl att de ljusa prognoserna för bergentreprenörer. En som verkligen hade anledning att glädjas är Toivo Johansson från Uddevalla Bergsprängning AB som tilldelades priset Årets Bergentreprenör 2009.
När det gäller marknadsläget så tror Roland Netterlind att hela bergbranschen ser positivt på framtiden de närmaste 5-10 åren. I början av 2009 gick luften ur gruvindustrin, en viktig uppdragsgivare till bergsprängare, men den har hämtat sig snabbare än förväntat, påpekar Roland. Stora infrastrukturprojekt ger branschen ännu mer draghjälp.– Visst ser vi en uppgång för vår del, men ärligt talat så har vi aldrig riktigt upplevt lågkonjunkturen.
