Miljöprojektet Vinga vid Göteborg Landvetter är avslutat. Ett års projekt, 178 kurvade inflygningar, kortade inflygningsbanor och mindre bullerstörningar beskriver projektet i korthet. Slutsatsen är att bland de flygmetoder som finns idag är den som använts i Vinga-projektet en av de mest effektiva för att minska utsläppen från flyget.
Projektet har genomförts som ett samarbete mellan flera olika branschaktörer – LFV, Göteborg Landvetter Airport, Airbus, Quovadis och Novair. Alla har med sin specifika kunskap bidragit till att minska flygets miljöpåverkan genom hela flygprocessen från start till landning.
− Vi har bestämt oss för att aktivt arbeta med att minska flygets miljöpåverkan och bli duktiga på det. Därför utmanar vi oss själva hela tiden för att göra det bästa möjliga med den teknik som finns idag. Vinga är ett lysande exempel på det. Och det fina med det projektet är just hur tydliga synergieffekterna blir när flera branschaktörer samarbetar, säger Henrik Ekstrand, pilot och projektansvarig för Vinga på Novair.
Inom projektet har 178 kurvade inflygningar genomförts under perioden maj-september 2011 till Göteborg Landvetter Airport, och i projektets rapport kan man se resultat som en snittbesparing på 283 kilo koldioxid per inflygning. En inflygning till den mest använda banan sparar i snitt 90 kilo bränsle jämfört med traditionella inflygningar, vilket motsvarar 283 kilo koldioxid. Detta har varit möjligt genom att flygplanen har fått flyga direkt mot Göteborgsområdet och tillåtits att göra gröna kurvade inflygningar ostört.
Det har även blivit 307 mils kortare flygväg. Den kurvade inflygningen innebär en 2,2 mil kortare flygväg (på den vanligaste kurvan) jämfört med den traditionella inflygningen, vilket motsvarar totalt 307 mil kortare flygväg i hela projektet (Stockholm-Paris tur och retur).
Rapporten visar även på färre överflygningar för flygplatsens grannar. Genom att lägga de kurvade inflygningsbanorna över områden där väldigt få bor minskas antalet överflygningar för många av flygplatsens grannar.
Projektets miljöoptimerade starter visar på en potential av 175 kilo sparat koldioxid per avgång. Projektet involverade Chalmers för att utreda om det fanns vinster i att slopa fartbegränsningarna som finns för vissa utflygningsvägar. Resultatet visade att man kan uppnå rikliga bränslebesparingar på 55 kg per avgång, motsvarande 175 kilo koldioxid. Och man registrerade inte något ökat buller över normgivande nivåer trots slopade fartbegränsningar.
Resultaten från Vinga-projektet bör ses i perspektivet att den teknik som använts är implementerbar på fler flygplatser runt om i världen.
− Vi hoppas att inflygningar av den här typen blir tillgängliga i stor utsträckning. Då skulle de totala besparingarna bli enorma, säger Niclas Wiklander, projektledare för Vinga vid Luftfartsverket.
