Den svenska delen av det gigantiska europeiska radioteleskopet Lofar, som börjat byggas vid Onsala rymdobservatorium i norra Halland, fortskrider som planerat. Kablar har monterats och en kopplingsstation har levererats i ett stycke och ställts på plats. Första spadtaget för radioteleskopet togs i slutet av november sedan kommun och markägare givit klartecken åt bygget. Det kalla vädret i början av december kan dock komma att försena projektet, vars invigning är planerad till sommaren 2011, och fortfarande återstår en del kabelarbeten.
– Det kan hända att det blir en liten försening, men det senaste jag har hört innan jul är att det rullar på som planerat, säger Robert Cumming, astronom och pressansvarig för Lofar i Sverige.
Lofar (Low frequency array eller lågfrekvens-uppställning) är ett nytt slags radioteleskop som är anpassat för att kunna registrera mycket långa radiovågor från rymden (våglängd 1,3 till 15 meter). Teleskopet öppnar därmed upp ett nytt fönster mot universum för astronomer.
Hans Olofsson är professor vid Chalmers och föreståndare för Onsala rymdobservatorium.
– Det blir början på en ny tid för Onsala rymdobservatorium. Vi är stolta att vara en del av ett av de mest spännande astronomiska projekten i världen.
Teleskopet i Onsala blir den svenska stationen i det europeiska radioteleskopet Lofar, i vilket Sverige, England, Holland och Frankrike deltar. Projektet leds från Holland. Lofar kommer att göra det möjligt för astronomer att se de dimmor av vätgas som fyllde universum under de första 200 miljoner åren. Man kommer också att kunna avbilda områdena kring de supertunga svarta hålen i mitten av närliggande galaxer.
Radiovågorna fångas in av hundratals mindre antenner och görs om till digitala signaler som sedan transporteras till kraftfulla datorer över fiberkablar. Datorerna gör sedan det största arbetet och skapar bilder av astronomiska objekt.
John Conway, professor i observationell astronomi vid Chalmers och vice föreståndare för Onsala rymdobservatorium, säger:
– Varje Lofar-station samlar och hanterar uppemot 32 terabyte data per dygn. Vi på Chalmers arbetar tillsammans med våra europeiska kollegor med att utveckla helt nya typer av mjukvara för att kunna bearbeta och analysera radiosignalerna från avlägsna källor.
Den svenska Lofar-stationen är en av åtta som just nu byggs och projekteras runt om i Europa. Stationerna kompletterar teleskopets kärna som ligger nära Groningen i Holland. Onsalas Lofar-station kommer att bestå av 192 små antenner som tillsammans fångar upp radiovågor från rymden. Signalerna som registreras transporteras via direkt fiberlänk till Nederländerna där de kombineras med de andra stationernas data.
Med stationen i Onsala blir Lofars teleskopnätverk större. Det gör att det kan uppnå bättre synskärpa än som tidigare varit möjligt för så långa radiovågor. Tillsammans med stationerna i Frankrike, Tyskland och England ser den jämna fördelningen av stationer till att bilder från Lofar blir både skarpa och jämna.
Radioteleskop har traditionellt sett ut och fungerat som stora parabolantenner. Att kunna fånga upp långvågiga radiosignaler från rymden med en parabolantenn skulle kräva omöjligt stora teleskop. Istället har astronomer och ingenjörer utvecklat sätt att samla ihop signaler från många teleskop på olika ställen. När Lofars alla stationer är klara kommer de att fungera som ett enda stort teleskop med en 1500 kilometer bred antenn.
Onsala rymdobservatorium är Sveriges nationella anläggning för radioastronomi. Observatoriet förser forskare med utrustning för studier av jorden och resten av universum. Man driver två radioteleskop i Onsala, 45 km söder om Göteborg, och medverkar i flera internationella projekt. Institutionen för rymd- och geovetenskap på Chalmers tekniska högskola är värd för observatoriet, och verksamheten drivs på uppdrag av Vetenskapsrådet.
