Huvuddelen av Norra länken har nu varit öppen för trafik i ett drygt halvår, men vägtunnelsystemet är ännu inte helt komplett. Våren 2016 invigs Norra Länkens norrgående sträcka mellan Tomteboda och Norrtull, men redan nu har en öppning i ett av tunnelrören gjort det möjligt för trafikanter mot Värtan och Lidingö att ansluta till Norra Länken via tunnlarna vid Norrtull.
Det var den 30 november i fjol som Konung Carl XVI Gustaf och Kronprinsessan Victoria, fick bommarna att gå upp och de första bilarna kunde därmed börja rulla genom tunnelsystemet Norra länken i norra Stockholm. Med Norra länken förbättras framkomligheten, miljön och trafiksäkerheten avsevärt i denna del av huvudstaden. Personbilar och tung trafik som tidigare passerat norra Stockholm leds nu ner i tunnlar, istället för att köa på innerstadsgator som Valhallavägen och Lidingövägen. Det betyder kortare restider, bättre flyt och säkrare biltrafik genom norra Stockholm, Solna och Lidingö.
En förutsättning för stadsutveckling
Norra länken ger även mycket goda förutsättningar för en rejäl byggexpansion i huvudstadens nordöstra delar, med helt nya stadsdelar i Stockholms hamnområde i Värtan med omnejd. Här är det beslutat om att hamnområdet ska utvecklas till en sjönära stadsdel, Norra Djurgårdsstaden, med cirka 12 000 nya bostäder och 30 000 arbetsplatser i harmoni med befintligt hamnområde. Norra länkens tunnlar är också en förutsättning för byggnationen av Hagastaden, stadsdelen mellan Stockholm och Solna, ett projekt som just nu är i full gång att realiseras.
Etappöppning mars 2015
Sedan invigningen har trafiken rullat på i Norra länken och en ytterligare deletapp öppnades i mars 2015, då länken öppnade sin anslutning till Essingeleden, vilket möjliggjorde att vägsystemet kunde kopplas ihop med E4/E20 i södergående riktning.
Gjutning av betongväggar och valv
Men fortfarande återstår en del arbeten innan Norra länken är helt klar. För närvarande pågår arbetet med att gjuta betongväggar och valv i Norra länkens norrgående tunnelrör, där arbetena inleddes i samband med att de södra tunnelrören invigdes november 2014. De norrgående tunnlarna var i början av juni färdigställda till drygt sextio procent. När gjutningarna är klara och schaktarbetena är avslutade väntar installation av beläggning och trafikutrustning.
I den västra delen av Norra länkenprojektet, i höjd med broarna i Tomteboda och Karlberg i riktning mot Solnabron, gjuts körbanan på de två rampbroarnas stålöverbyggnad. De båda vägbanorna står klara i april 2016 och december 2016.
Formvagnar
– I samband med gjutningarna används formvagnar som rullas på stålöverbyggnaden. Formvagnarna förs framåt och gjuter femton meter i taget. Det här tillvägagångssättet gör att väg och tågnät under broarna kan trafikeras som vanligt. När arbetet med att gjuta betongen är klart, återstår beläggningsarbeten, montering av räcken, belysning och övrig trafikutrustning. De två rampbroarna som byggs är färdigställda i sin helhet i april, respektive strax efter årsskiftet 2016/2017, då de öppnas för trafik säger Björn Johnsson, byggledare på Trafikverket.
80 procent av den tunga trafiken använder Norra Länken
Ett viktigt syfte med Norra länken har som sagt varit att avlasta innerstadsgatorna från den tidigare tunga, intensiva trafiken, något som också verkar fallit väl ut. Men dock så har de totala trafikmängderna hittills varit något lägre än väntat, men det beror sannolikt på att vägsystemet ännu inte är helt komplett.
– Mätningar på Lidingövägen visar att 80 procent av den tunga trafiken från bland annat Värtahamnen och Frihamnen har förflyttats ner i Norra länkens tunnlar. Andelen transporter med farligt gods har också minskat ovan jord, säger Cecilia Palm, kommunikationsansvarig på Trafikverket.
- I synnerhet Lidingöborna är positiva till Norra Länken eftersom den avsevärt minskar restiden för många av dem. Våra mätningar visar att den totala trafikmängden i Norra Länken hittills är något lägre än väntat, men vi tror att fler trafikanter kommer att hitta dit så snart även de norra tunnlarna invigs våren 2016, avslutar Cecilia Palm.
Källa: Trafikverket
