Telia Sonera har mjölkat miljardbelopp ur sin omstridda affär i diktaturens Azerbajdzjan. Men nu tornar orosmolnen upp sig från olika håll. Den azeriska kassakon har börjat sina.
Mobiloperatören Azercell, nummer ett i Azerbajdzjan, har länge varit ett av de allra lönsammaste och snabbväxande bland Telias bolag. Som delägare har Telia fått utdelningar på 1,4 miljarder kronor från moderbolaget Azertel sedan 2008.
Men på Azertels stämma i Istanbul i september i fjol var det stopp. Resultaträkningen fastställdes aldrig och det blev inte heller något utdelningsbeslut.
Telia kommer nu verka för utdelning, bland annat på ett styrelsemöte inom några veckor.
Inget utdelningsbeslut
Att utdelningen uteblev i fjol hänger enligt Telias finanschef Christian Luiga samman med att Telia hade fått en ny ledning och ville ha koncernens nya chef för Eurasien, Erik Hallberg, installerad som ordförande i Azertel.
-Det gjorde att det blev vissa fördröjningar. Vi ville komma underfund med hur vi ser på saker också, säger han till TT.
Men de azeriska problemen för Telia - som sedan länge plågas av olika hinder för att få ut utdelningar i Nepal, Turkiet och Uzbekistan - slutar inte där.
Veckans avslöjande om vad som kan vara en gigantisk mutaffär i landet kan sluta med en miljardsmäll för Telia om nuvarande eller före detta företrädare för bolaget fälls för mutbrott.
-All strafflagstiftning bygger på principen att vinster som genererats av brottslig verksamhet ska förverkas, säger överåklagare Gunnar Stetler, som sedan 2012 leder brottsutredningen om misstänkta mutbrott av före detta Telia-anställda i Uzbekistan.
Han tillägger att principen gäller generellt och inte är hans syn på de nya uppgifterna om Telia-mutor i Azerbajdzjan på sex miljarder kronor.
Samtidigt har hela Eurasien ekonomiskt gått in i väggen. Azerbajdzjans tillväxt halverades i fjol och närmar sig noll i år. Och centralbanken i Baku devalverade valutan med 25 procent i februari.
Motvinden är dock inte skäl nog för att kasta in handduken, enligt Luiga. Det gäller hela regionen.
-Eurasien har en bra potential på lång sikt.
Antalet abonnenter per invånare är ännu relativt lågt och befolkningstillväxten är betydligt högre än exempelvis i Europa. Dessutom måste alla satsningar - även svenska - enligt Luiga ses långsiktigt då det ofta tar många år innan man kan skörda frukten av mångmiljardinvesteringar.
I själva verket är det inte ens uteslutet med nya Telia-förvärv i Eurasien, enligt Luiga, även om koncernens strategiska fokus är på närområdet, det vill säga Norden och Baltikum.
-Vi är aldrig främmande för att förstärka eller förbättra våra verksamheter, om det finns intressanta objekt att tillföra som är bättre att köpa än att vi växer på egen hand.
(TT)
