Det kan vara den i särklass största mutan i svensk historia. Azerbajdzjans presidentfamilj tycks plundra staten på svindlande 6 miljarder kronor - med hjälp av Telia Sonera. Men företaget har inte polisanmält affären.
Telia har varit tyst om detaljerna i den gigantiska, misstänkta mutaffären i det ökänt korrupta, diktatoriska Azerbajdzjan. Men nu kan TT, SVT:s Uppdrag granskning och den korruptionsutredande gruppen OCCRP gemensamt avslöja upplägget.
För sin delaktighet i upplägget verkar Telia i utbyte få licenser och andra tillstånd för att kunna vara verksamt i den forna Sovjetrepubliken.
-Det luktar bestickning och mutor om det hela. Varningsklockorna borde ha ringt för länge sen hos Telia Sonera, säger Lars Hammar, erfaren ekobrottsutredare.
Efter den mutmisstänkta Uzbekistanaffären åkte både vd Lars Nyberg och styrelsen ut 2013 ur det statligt delägda företaget. Nya ordföranden Marie Ehrling och Nybergs efterträdare Johan Dennelind lovade att tvätta byken en gång för alla.
Men detta har man inte talat högt om:
Ett av Telias holdingbolag köper 2008 azeriska statens andel i teleoperatören Azercell till ett kraftigt underpris - 180 miljoner USA-dollar i stället för det marknadsvärde på 785 miljoner dollar som oberoende granskare just kommit fram till, en rabatt på närmare 5 miljarder svenska kronor. Trots klippet avstår Teliasfären medvetet hela förvärvet till förmån för en lokal partner, Cenay Iletisim, med band till presidentdöttrarna Leyla och Arzu Aliyeva, av allt att döma utan att partnern behöver lägga ut ett öre. Köpet finansieras av Telias bolag och den lokala partnern får betala tillbaka med aktieutdelningar från den gemensamma verksamheten.
Den Aliyeva-kopplade partnern har sedan 2008 fått aktieutdelningar på cirka 2 miljarder kronor. Den har också enligt avtalet rätt att bli utköpt av Telias bolag - och då gäller rådande marknadspris: 6,8 miljarder kronor enligt Telias senaste årsrapport. Lågt räknat, och undantaget lånet och den andel partnern hade före privatiseringen, är affären i dag värd minst 6 miljarder kronor för det presidentkopplade bolaget. Pengar som hade kunnat gå till vård eller skolor för det azeriska folket.
Konfidentiella interna dokument visar att Telia i hemlighet förhandlar i fyra år med minst två partners med personband till regimen, via skalbolag i Panama. I ett avtalsutkast står att Telias bolag vill försäkra sig om att få "alla tillstånd och licenser som regelverket kräver, före och efter förvärvet". I ett pm framgår att Telia vill kunna köpa ut sin partner "om myndigheterna äventyrar Azercells GSM-licens".
TT/SVT/OCCRP har låtit experter ta del av det omfattande underlaget i granskningen - årsredovisningar och interna dokument. Einar Häckner, professor emeritus i företagsekonomi och expert på bolagsgranskning, anser att Telia aktivt medverkade till att presidentfamiljen övertog statens tillgång.
-Det kan vara korruption, trolöshet mot huvudman, förskingring eller till och med stöld. Och för Telia Soneras del medhjälp till sådan brottslighet, säger Häckner.
-Vi tyckte det var mycket i Uzbekistanaffären - 2 miljarder - men det här är belopp man bara hade kunnat drömma om, säger Lars Hammar.
Mot löfte om anonymitet säger en jurist med erfarenhet av mutärenden att allt tyder på att makten har satt sig över statsapparaten.
-Och så har vi ett företag som borde veta bättre, men som behöver tjäna en hacka och ger sig in i detta.
Experterna anser att en brottsutredning borde inledas, men Telia har inte polisanmält affären, trots att företaget låtit en advokatbyrå utreda verksamheten i hela regionen efter Uzbekistan-skandalen. Det är osannolikt att byrån inte sett upplägget, anser Häckner.
(TT)
