Nordisk Lager & Logistik har frågat fyra företrädare för branschen hur de ser på trender inom lager och logistik och vad de tror om den närmaste framtiden.
Benoit Dumont, vd för DHL Supply Chain i Norden
Om du ser i spåkulan för 2014, vad ser du då?
– Fler allianser mellan både enskilda logistikföretag och tranportaktörer, ökad flexibilitet och fler förbindelser infrastrukturellt.
Hur menar du, konkret sett?
– Att köpa det bästa av flera får förnyad kraft i de nordiska länderna. Kunden vill allt mindre låsa sig till en enda logistikpartner. Hamnar och infrastruktur växer, regioner ser logistikkluster, såsom i Bålsta och Eskilstuna, som attraktiva verksamheter som stärker kommuners verksamheter. Detta ökar givetvis kravet på investeringar i infrastrukturkopplingar till allmänna transportmedel såsom järnväg, hamnar och motorvägar.
– Logistikleverantörerna förflyttar sig mot produktorientering, som paketerade lösningar, för att slippa uppfinna hjulet på nytt gång efter annan. LLP – Lead Logistic Provider – får ett uppsving.
På vilket sätt kan du ”översätta” trenderna i logistikbranschen till samhället i stort?
– Bemanningsbranschen ökar då det ställs allt högre krav på anpassning av personalstyrkan efter ordervolym, men också för att ansvara för vissa aktiviteter och produktsegment inom logistikverksamheten, exempelvis displaybyggnation. Debatten om uthyrd arbetskraft kommer att fortsätta och de politiska beslut som fattas på området kommer att få effekt på transportsektorn. Ändras lagstiftningen så att den begränsar tillgången till flexibel arbetskraft riskerar branschen att tappa stora internationella företag som kunder för den nordiska marknaden.
Vilken är den största frågan för branschen 2014?
– Just nu finns en överetablering av lager, alltför många kvadratmeter står tomma. Fokus kommer att vara på företag som ännu inte har outsourcat sin lagerverksamhet.
Jan Amcoff, forskare vid kulturgeografiska institutionen på Uppsala universitet
Du forskar på människors flyttbeteenden. Påverkar regionala skillnader i befolkningstäthet logistik, transporter och varuförsörjning?
– Självklart. Under 70-, 80- och halva 90-talet växte landsbygden men nu är vi tillbaka i ett läge där befolkningen koncentreras till städerna. Detta får effekter för både varuflöden och transporter på flera sätt.
Vilka effekter får det på kort sikt?
– Fortfarande har 99 procent av Sveriges befolkning mindre än två mil till närmaste livsmedelsbutik. Men samtidigt med avfolkningen av landsbygden omlokaliserar detaljhandeln – faktiskt snabbare än människorna – till de stora städerna.
Hur ser distributionen av varor ut på längre sikt, med tanke på dessa förändringar?
– Nja… Jag tror inte på en återgång till äldre tiders varubilar eftersom de allra flesta konsumenter idag har privatbil och vägnätet är väl utbyggt. Däremot ökar rimligen e-handeln ännu mer på sikt, kanske särskilt för vissa typer av sällanköp.
Är varuförsörjningen i glesbygder hotad?
– Om det som några menar kan ske, nämligen att drivmedel för fordon blir betydligt dyrare, kan det leda till att förutsättningarna för varuförsörjning förändras, men där är vi absolut inte ännu och jag ser heller ingen hotbild framöver.
Pernilla Brodd, marknads- och kommunikationschef Consafe Logistics
Vad ser du för trender i branschen 2014?
– Jag tror att företagen söker ökad transparens i flödet och ser om sitt hus på så sätt att varje del av logistikkedjan optimeras. Vi märker att många företag som har valt att investera i flera olika lösningar och systemstöd gärna vill koppla ihop systemen i flera delar av kedjan och väljer några få leverantörer att hantera flödet – med kostnadsbesparingar och effektivitetsökning som främsta mål.
Kan man se kontrolltrenden på fler områden?
– Under senare år har tillverkande företag flyttat hem produktionen, exempelvis från Asien, eftersom kostnadsbilden har förändrats och marginalerna minskat. Det visar inte bara att kostnaden för produktion har blivit högre utan jag tror att också det är ett bevis på en strävan att få bättre kontroll över flöden och produktion.
Vilka krav ställer den här utvecklingen på tjänsteleverantörerna?
– Att vi har försvarbara, goda lösningar som fungerar genom hela supply chain.
Andra spännande nyheter?
– Kombinationen av mobilitet och traditionell industri och det som sker på området är otroligt intressant. Här händer det mycket nytt. Mobiliteten flyttar fram rejält, genom teknikutvecklingen och insikten om hur appar kan användas i produktionen, både för att förmedla information och verkställa produktion. Mjukvara och hårdvara förfinas för att apparna ska fungera i det dagliga arbetet.
Vad händer på spårbarhetsområdet?
– Spårbarhet har ju blivit standard, men inom exempelvis livsmedels- och läkemedelssektorn är det fortsatt hög efterfrågan på mer avancerade nivåer av spårbarhet. RFID-taggarna (radio-frequency identification) – som håller längre än traditionella streckkoder och har hög spårbarhet – har fortfarande inte fått riktigt genomslag här i Norden. Men jag vågar ändå säga att positionerna för RFID sakta flyttas fram. Det handlar om att våga stickan ut hakan lite och investera i något nytt.
Inge Vierth, VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut
Vad händer framöver inom transportsektorn i Norden?
– Vi står inför EUs svaveldirektiv som börjar gälla den 1 januari 2015 och som påverkar Östersjön, Nordsjön och Engelska Kanalen. Vi vet inte vilken teknik som kommer att vinna i längden eller hur alternativa logistiska lösningar kan komma att se ut. Utvecklingen är med andra ord osäker.
Och när det gäller Sverige?
– Ur ett svenskt perspektiv ligger fokus också på järnvägsfrågorna. Hur löser man till exempel behovet av underhåll, vinterutmaningar och att person-, godstrafik och banarbeten konkurrerar om samma spårkapacitet? En möjlighet kan vara att använda längre och tyngre tåg för att utnyttja kapaciteten på järnvägen så att samma mängd transporteras effektivare. Men då krävs internationellt samarbete. Bland annat ligger Danmark före Sverige här.
Fler trender som du ser?
– Jag kan tänka mig större krav på intermodala transporter och effektiva terminaler och hamnar för omlastning.
Hur påverkas balansen mellan olika transportslag?
– Jag tror att både konkurrensen och samverkan mellan trafikslagen ökar. Sjöfarten har teoretiskt en potential att avlasta trafiken på land men svårare att tillgodose logistiska önskemål som frekventa och snabba transporter. Kanske ser vi fler lösningar som innebär att gods som ska till, låt säga Mälardalen, går till närmaste hamn i stället för att lastas om från båt till bil i södra Sverige. Kilometerskatten för lastbilar, som diskuteras på EU-nivå, påverkar också de relativa skillnaderna mellan de olika trafikslagen.
– Samtidigt finns en trend mot ”närproducerat”. Andra trender är nedladdning av böcker och musik, vilket ju kräver färre transporter, inte fler.
– Utvecklingen är kopplad till det förestående valet i Sverige och kommande politiska beslut kan bli det som tippar godstransportköparnas beslut åt ett visst håll. Det kommer helt säkert nya sätt att se på logistik- och transportsystemet som helhet.
