Ett rikstäckande resekort - en politisk omöjlighet?

Idag har alla svenska länstrafikbolag kontaktlösa biljettsystem, men tekniken behöver såväl uppdateras som harmoniseras, enligt  experter inom kort- och biljettsystem. Foto: Jennie Larsson/Skånetrafiken
Idag har alla svenska länstrafikbolag kontaktlösa biljettsystem, men tekniken behöver såväl uppdateras som harmoniseras, enligt experter inom kort- och biljettsystem. Foto: Jennie Larsson/Skånetrafiken

När de smarta, kontaktlösa resekorten introducerades runtom i Sverige för ett antal år sedan, upplevdes de som ett smidigt alternativ till andra sätt att betala sin biljett på. Men teknikutvecklingen har redan sprungit ifrån de smarta resekorten – framför allt utvecklingen av betalsystem som formligen exploderat de senaste åren – och experter på området anser att de smarta resekorten nu är hopplöst förlegade.

- De var uråldriga redan när de invigdes, säger Magnus Arnström, vd på Resekortet i Sverige AB. Resekortet i Sverige AB är ett företag som bildats av branschföreningen Svensk Kollektivtrafik med uppdraget att införa ett nationellt resekort.

Ett stort minus med dagens resekort är att man inte kan använda dem över länsgränserna. Detta trots att det varit ett prioriterat politiskt mål sedan mer än tio år tillbaka. Resekortet Sverige AB är självt ett uttryck för denna målsättning.  En orsak till att ansträngningarna gått i stå sägs vara att man fokuserat för mycket den bakomliggande tekniken.

En politisk omöjlighet

För att samma resekort ska kunna gälla i hela Sverige måste systemen inte bara vara tekniskt interoperabla, utan även ha samma prismodeller och taxestruktur. De måste också tillämpa samma regler; i dag åker till exempel pensionärer gratis i kollektivtrafiken i Göteborg men inte i Stockholm.

– Det finns inte ens en tidplan för införande av fullständig interoperabilitet. Det är en politisk omöjlighet, säger Magnus Arnström.

Förklaringen är att kollektivtrafikens trafikhuvudmän är de olika länen och de har alla sina egna prioriteringar.

– Ett problem i Sverige är att det finns 21 myndigheter på regional nivå som ansvarar för underskottet i kollektivtrafiken, suckar Magnus Arnström.

Elektronisk börs

Att ett gemensamt resekort införs i Sverige och Danmark framstår i det sammanhanget som ett ännu mer avlägset scenario, men det finns trots allt en sådan ambition. Det är bakgrunden till företaget Resekortet i Norden AB, som samägs av Rejsekortet A/S och Resekortet i Sverige AB. Det är Resekortet i Norden som tillhandahåller den tekniska specifikationen för Resekortet, RKF-specifikationen.

Integrationsarbete

Magnus Arnström tror ändå att de olika resekorten kommer att bli mer eller mindre interoperabla. Exempelvis skulle samma kort kunna användas i två närliggande län, till exempel Kalmar och Kronobergs län.  I Stockholms och Uppsala län pågår just nu ett sådant integrationsarbete.

– Ett annat alternativ är att korten kopplas till en elektronisk börs. Då betalar man in pengar på sitt kort. Om jag åker till Stockholm med ett Västtrafikkort drar SL pengar från kortet när jag betalar för en enkel resa i Stockholm, förklarar Magnus.

 Ett interoperabelt resekort måste också vara anpassat så att det kan användas av bussar eller spårvagnar som drivs av privata bolag, eftersom det numera är fritt fram för privata bolag att driva kollektivtrafik.

Specifikationen räcker inte

Ett problem är också att de ombordvarande avläsarutrustningarna på bussar och tåg inte är fullt interoperabla.

– Utrustningarna i de olika länen är inte kompatibla, de kommunicerar inte fullt ut, säger Sten-Erik Ringqvist, som för Svensk Kollektivtrafiks räkning bevakar kollektivtrafikfrågor i Bryssel och representerar denna branschförening på beställarsidan i UITP, den internationella kollektivtrafikunionen.

Trots att trafikhuvudmännen för ett antal år sedan övergick till en gemensam teknisk standard, så var det inte tillräckligt för interoperabilitet.

– Om man vill uppnå interoperabilitet så räcker det inte att leva upp till specifikationen, utan man måste samarbeta närmare. Men ingen upptäckte det, säger Magnus Arnström.

Intelligensen ligger i molnet

Systemet bakom de smarta resekorten var redan föråldrat när det infördes:

– Det tog 10 år från tanke till implementering. Då var de redan uråldriga när de invigdes, säger han och förklarar närmare:

– Problemet med sådana här tunga system är att all intelligens ligger i utrustningen, framme hos föraren. Men i dag ligger intelligensen back-office, i molnet.

Ska någonting förändras i avläsarna måste varje enskild apparat konfigureras om. Om all mjukvara i stället ligger som en molnbaserad tjänst på en central server är förändringar enklare att göra – och det öppnar även för utvecklingsarbete. Resekortet kommunicerar då trådlöst med en server. Magnus medger dock att någon form av passerkontroll måste finnas kvar ombord på varje fordon.

Kombination av tekniker

Stenerik Ringqvist, som skrivit flera artiklar om framtida elektroniska biljettsystem som är interoperabla i flera länder, menar att det finns två tekniska lösningar för mjukvarans placering. Antingen ligger informationen lagrad på det media som resenären väljer att betala med eller så finns informationen lagrad i molnet på en central server. Mediet kan vara ett smart resekort, en klocka, en mobiltelefon, en nyckelknippa eller till och med ett kreditkort

– Trenden går mot mer och mer back-office-lösningar. Det är mycket som talar för den utvecklingen, säger Stenerik Ringqvist, som ser flyget som en förebild i det sammanhanget eftersom incheckningen bygger på molnbaserad teknik.

Stenerik Ringqvist tror att vi i framtiden kommer att se en kombination av teknikerna. Eftersom de tillgodoser olika marknadsbehov kompletterar de snarare än konkurrerar med varandra.

Standarder i Europa

Stenerik Ringqvist förutspår också att informations- och betalningssystemen kommer att integreras med varandra med mobiltelefonen som verktyg. Man kommer då att kunna ladda ned en app som innehåller både reseinformation och möjlighet att köpa en biljett, en allt-i-ett-lösning. 

Stenerik Ringqvist berättar att det händer mycket på standardiseringsfronten, exempelvis antogs en ”multiapplikations”-standard i april i år. I år har också ett samförståndsavtal (MoU) undertecknats mellan standardiseringsorganisationerna i Storbritannien (ITSO), Tyskland (VDV-KA) och Frankrike (AFIMB).

– Tanken är att man ska kunna ladda ned varandras applikationer, till exempel en tysk applikation med engelsk media för betalning av resa.

Samförståndsavtalet ska utgöra en plattform som bäddar för interoperabilitet mellan resekorten i hela Europa.