KTH: ”Närmare en miljard kronor till forskning om hållbara städer”

Centrala Malmö. Foto: Christer Wiik

Nu startar det strategiska innovationsprogrammet Viable Cities – den hittills största satsningen som genomförts i Sverige på forskning och innovation om smarta och hållbara städer. 960 miljoner kronor fördelat över tolv år kommer att läggas på programmet som leds av KTH och samlar ett 50-tal aktörer från flera olika forskningsfält så väl som näringsliv, stat, kommuner och civilsamhälle.

I oktober öppnar Viable Cities första utlysning "Energiomvandling för livskraftiga städer". Svenska kommuner, företag, civilsamhälle och forskningsaktörer kommer kunna söka stöd för förstudier, forsknings-, innovations-, testbädds- och demonstrationsprojekt. Till sommaren 2018 ska de första projekten inom första utlysningen vara igång.

– Det som skiljer Viable Cities från andra program är att vi ska använda digitaliseringen som en hävstång för att bygga hållbara städer, och förnya redan byggda städer för att göra dem attraktiva och livskraftiga, säger Olga Kordas, forskare vid KTH och programchef för Viable Cities.

Viable Cities finansieras gemensamt av Energimyndigheten, Vinnova och Formas och kompletteras med samfinansiering av medverkande aktörer.
– Idag står städerna för 70 procent av de globala utsläppen. Att bygga klimatsmarta och hållbara stadsdelar, och att förnya existerande städer är helt avgörande för att vi ska klara klimatmålen. Dessutom kan Sverige stärka sin position som föregångsland när det gäller hållbar stadsutveckling, säger Rémy Kolessar, chef för avdelningen för forskning och innovation från Energimyndigheten.

Viable Cities ska sjösätta en mängd forskningsinsatser och innovationsprojekt genom utlysningar som för ovanlighetens skull är öppen även för enskilda medborgare.

Det innebär att i princip vem som helst med en bra idé om hur staden kan förbättras kan lämna in en ansökan.
– Ja, icke-juridiska personer är välkomna på samma villkor som företag, forskningsinstitut och så vidare. Boende i en stadsdel kan till exempel skriva en ansökan, kanske tillsammans med en förening, forskningsaktör eller ett företag. Som exempel kan nämnas medborgarinitiativ som på något sätt påskyndar omställningen till ett nollemissionssamhälle genom någon form av internetbaserad lösning som skapar möjligheter till interaktivitet och effektiviseringar, säger Olga Kordas.

Redan idag är svenska städer på god väg att ersätta fossila bränslen med förnybara alternativ för värme, kraft och kyla. Nya digitala lösningar, lastbalansering och konsumentåterkoppling ska bidra till utveckling av klimatneutrala och flexibla transportsystem; hållbara livsstilar; ökad resurseffektivitet i energisystemet och den byggda miljön; samt ska säkra integrering av infrastruktur för energi, vatten och avfall i städer.

Om strategiska innovationsområden:
Strategiska innovationsområden är en del i regeringens forsknings- och innovationspolitik. Det handlar om en kraftsamling där näringsliv, akademi och offentlig sektor samverkar för att stärka Sveriges konkurrenskraft och bidra till hållbara lösningar för globala samhällsutmaningar. Satsningen drivs i samverkan mellan myndigheterna Vinnova, Energimyndigheten och Formas.

Inom de strategiska innovationsprogrammen genomförs insatser för forskning och innovation, bland annat genom öppna utlysningar där företag, lärosäten och andra aktörer kan söka medel för forskning och innovation inom området.