Fler bärighetshöjande vägåtgärder, satsningar på vinterväghållning och trimningsåtgärder för säkrare trafikmiljöer. Det är några av de åtgärder som regeringen lyfter fram i fastställelandet av nationell trafikslagsövergripande plan för
transportinfrastrukturen för perioden 2026–2037.
Av Anders Carlsson
Med historiskt stora ekonomiska ramar ska trafiksäkerheten stärkas samtidigt som framkomlighet, robusthet och totalförsvar prioriteras.
Regeringens nya nationella plan för transportinfrastrukturen omfattar totalt 1 171 miljarder kronor under perioden 2026–2037. En betydande del av satsningarna handlar om att förbättra säkerheten på vägnätet. I planen betonas att trafiksäkerhetsåtgärder ska genomföras utan att skapa ”omotiverade inskränkningar av framkomlighet eller transporteffektivitet”.
– Vi har god kunskap om tillståndet i det statliga vägnätet. Med ökade resurser kan vi arbeta mer systematiskt för att förbättra vägarnas standard och robusthet. Det gynnar både trafiksäkerheten och framkomligheten, säger Torbjörn Axelsson, enhetschef för Underhåll Väg på Trafikverket.
Satsning på vägunderhåll
En av de största satsningarna gäller vägunderhållet. Den ekonomiska ramen för drift och underhåll av statliga vägar uppgår till 354 miljarder kronor, vilket innebär en kraftig ökning jämfört med föregående planperiod. Regeringen framhåller att hela det eftersatta vägunderhållet ska kunna återtas innan planperiodens slut.
Särskilt fokus läggs på bärighetshöjande åtgärder och tjälsäkring. Totalt avsätts 41 miljarder kronor för dessa insatser, däribland 27 miljarder kronor för att öka vägnätets standard till bärighetsklass BK4. Åtgärderna ska genomföras på flera håll i landet för att möjliggöra säkrare och mer robusta transporter med tyngre fordon. BK4-satsningen har stor betydelse för både trafiksäkerhet och transporteffektivitet, inte minst för näringslivets transporter inom skogs- och basindustrin.
Klimatanpassade åtgärder
Samtidigt ska klimatanpassningsåtgärder genomföras för att minska riskerna för ras, skred och översvämningar som kan påverka vägnätet.
Regeringen pekar också ut vinterväghållningen som ett viktigt trafiksäkerhetsområde. Trafikverket har fått i uppdrag att utveckla en handlingsplan för effektivare vinterväghållning på statliga vägar. Syftet är att förbättra framkomlighet, tillförlitlighet och säkerhet under vinterförhållanden. Arbetet ska ske i dialog med branschen och andra berörda aktörer.
Även de enskilda vägarna får ökade resurser. Under planperioden avsätts 30 miljarder kronor i statsbidrag till enskild väghållning, vilket motsvarar en ökning med närmare en miljard kronor per år jämfört med tidigare nivåer. I planen betonas att många resor till arbete, utbildning och service börjar eller slutar på enskilda vägar, särskilt i landsbygdsområden.
Trimnings- och miljöåtgärder pekas ut som ett centralt verktyg för att snabbt förbättra trafiksäkerheten i transportsystemet. På det statliga stamvägnätet kan åtgärderna exempelvis bestå av säkra sidoområden, poliskontrollplatser,
räcken, mitträffling, underglidningsskydd för motorcyklister och åtgärder i korsningar.
Budgeten för dessa åtgärder ökar till 62,5 miljarder kronor under planperioden. Regeringen framhåller att mindre och kostnadseffektiva insatser ofta kan ge stora effekter på både säkerhet och framkomlighet.
Höjd säkerhet på större vägar
Större vägprojekt kan få betydelse för trafiksäkerheten framöver. Regeringen nämner bland annat E4 Förbifart Skellefteå och E4 Kongberget–Gnarp som projekt där alternativa genomförandeformer kan bli aktuella.
För att stärka tillgängligheten i stråket Jönköping–Göteborg har regeringen beslutat att lägga in ett nytt objekt, Riksväg 40 Jönköping–Ulricehamn, vilket
innebär att hela den kvarvarande vägsträckan mellan Stockholm och Göteborg byggs ut till 2+2-väg inklusive trafikplatser under planperioden.
Till objektet fördelas totalt 3,8 miljarder kronor under planperioden.
I Trafikverkets förslag ingår också Riksväg 26 Mullsjö–Slättäng, delen Mullsjö–Mon. För att ytterligare förbättra framkomligheten och öka trafiksäkerheten i såväl det öst-västliga som det nord- sydliga stråket beslutar regeringen att lägga till delen Mon–Slättäng, så att sträckan Mullsjö–Slättäng kan byggas ut i sin helhet under planperioden. Till objektet i dess reviderade omfattning fördelas ytterligare 174 miljoner kronor, vilket innebär att det till det nya utökade objektet fördelas totalt drygt en halv miljard kronor under planperioden.
