Sverige planerar att bygga en ny undervattenskabel för datatrafik under Arktis. Enligt SVT kan projektet, kallat Polar Connect, skapa en ny kortare rutt för datatrafik mellan Europa, Nordamerika och Asien och samtidigt stärka Europas digitala säkerhet.
Planen har tagits fram tillsammans med det svenska bolaget GlobalConnect och forskningsnätorganisationen NORDUnet. Tanken är att kabeln ska dras från Kiruna över land till Nordnorges kust och därefter via Svalbard ut i Norra ishavet. Från området kring Nordpolen ska förbindelsen fortsätta mot både Nordamerika och Asien.
Satsningen sker parallellt med andra projekt i regionen. Det statligt ägda finska nätbolaget Cinia arbetar sedan flera år med ett liknande initiativ som tidigare kallats Far North Fiber, numera Pan-Arctic Cable System. Den planerade kabeln i det projektet skulle gå från Norge via Atlanten till Nordamerika och vidare mot Asien, vilket innebär en längre rutt än den som planeras via Norra ishavet.
EU klassar projekten som strategiska
EU-kommissionen klassade i januari både Polar Connect och det parallella projektet som viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse. Motivet är att nya kablar i norr kan minska beroendet av befintliga rutter och därmed öka motståndskraften i Europas digitala infrastruktur.
Unionen har samtidigt avsatt 350 miljoner euro till satsningar på undervattenskablar och skydd av dessa mot sabotage. Enligt EU är robusta datalänkar avgörande för krisberedskap och ekonomisk säkerhet.
Nästan 99 procent av all interkontinental datatrafik går i dag via undervattenskablar. I Arktis saknas ännu sådana förbindelser, vilket gör regionen till ett potentiellt nytt strategiskt område för global datatrafik.
Cinia ser ingen direkt konkurrens
Cinias vd Jaakko Tapanainen betonar i en intervju med Yle att bolaget inte ser den svenska satsningen som en konkurrent.
– Ur försörjningsberedskapens och kommunikationsförbindelsernas mångfaldsperspektiv ser jag det som positivt att fler förbindelser byggs, säger han till Yle.
Han framhåller att båda projekten befinner sig i ett liknande skede och att de kan komplettera varandra. Samtidigt är finansieringen en utmaning.
– Det här är ett miljardprojekt. Bara planeringen kan kosta hundra miljoner när man gör havsbottenundersökningar. Vi har aktivt försökt hitta aktörer i Europa som kan ta större ansvar och där Cinias roll minskar, säger Tapanainen till Yle.
Enligt honom har projekten fått EU-stöd tidigare, men någon omfattande statlig finansiering från Finland har inte varit aktuell.
Strategiska och ekonomiska motiv
SVT uppger att den svenska staten redan har stött Polar Connect med över 11 miljoner euro. Att bygga kablar under Arktis uppskattas kunna kosta närmare två miljarder euro.
En studie beställd av NORDUnet pekar på att en arktisk kabel kan göra Europas nät mindre sårbart och minska risken för överbelastning i datatrafiken. Studien uppskattar också att projektet kan ge de nordiska länderna ekonomiska effekter på över en miljard euro per år, bland annat genom nya datacenter och kringverksamheter.
Samtidigt är projekten förenade med stora kostnader och tekniska risker. Att lägga kablar i arktiska vatten kräver avancerade undersökningar och innebär lång byggtid. Kritiker pekar också på att nya digitala infrastruktursatsningar ofta underskattar underhålls- och säkerhetskostnader.
Enligt Katarina Bjelke, chef för Vetenskapsrådet i Sverige, skulle en kabel som ligger djupt under arktisk is vara svår att sabotera. Forskare vid Lapplands universitet har också framhållit att arktiska kablar kan öka säkerheten i globala nätverk genom fler alternativa rutter.
Källa: SVT, Yle
