En stor majoritet av invånarna i Baltikum känner till järnvägsprojektet Rail Baltica och många kopplar det till både säkerhet och ekonomisk utveckling. Det visar en ny opinionsundersökning från 2025 som omfattar Estland, Lettland och Litauen.
Över 90 procent av de tillfrågade uppger att de känner till projektet. Bland dem som känner till Rail Baltica har i genomsnitt mer än 60 procent en positiv eller mycket positiv inställning.
Undersökningen visar att opinionen i hög grad formas av säkerhetsaspekter och militär rörlighet, men också av förväntningar om ekonomiska effekter och bättre förbindelser. Andra ofta nämnda fördelar är nya arbetstillfällen och ökad turism i regionen.
– Allmänhetens inställning till Rail Baltica visar att människor ser projektet som något mer än bara transportinfrastruktur – som ett projekt som kan främja ekonomisk tillväxt, skapa en mer ordnad miljö och öka tryggheten i regionen. Undersökningsdata visar höga förväntningar – invånarna vill se konkreta åtgärder och förstå hur projektet genomförs. Ju tydligare framsteg och praktiska fördelar det blir, desto mer hållbart blir det offentliga förtroendet för Rail Baltica, säger sociologen Linda Ezera, chef för Norstat Latvia, i en kommentar.
Säkerhet och militär rörlighet i fokus
Mer än hälften av de tillfrågade i de baltiska länderna anser att projektet ger fler fördelar än nackdelar. Många uppger också att de förstår varför kostnaderna har ökat och tror att projektet kan förbättra välfärden för framtida generationer.
Säkerhetsaspekten framträder tydligt. Cirka två tredjedelar av de svarande anser att Rail Balticas roll för militär rörlighet är viktig för regionens säkerhet. Mellan 66 och 85 procent menar att projektet kan förbättra Natos förmåga att förflytta trupper och materiel i regionen.
En majoritet anser också att förbättrad militär rörlighet skulle stärka den övergripande säkerheten i de baltiska staterna. Stödet för dessa säkerhetsrelaterade aspekter är statistiskt starkare bland män och bland personer i åldern 66–75 år.
Yngre ser långsiktiga effekter
Bland yngre i åldern 18–24 år kopplas stödet oftare till långsiktiga socioekonomiska effekter. De lyfter fram bättre rörlighet, ökad turism och integration med det europeiska transportnätet. Säkerhetsfrågor väger något mindre tungt i denna grupp, men medvetenheten om projektet är ändå hög.
Undersökningen visar också att Rail Baltica uppfattas ha ekonomisk betydelse redan under byggfasen, samt långsiktigt genom förbättrade regionala förbindelser. Stödet är generellt högre bland personer med högre utbildning och inkomster samt bland dem som uppger att de är väl informerade om projektet.
Ökat fokus på genomförandet
Trots hög kännedom finns ett växande fokus på genomförandet. Mellan 68 och 76 procent uppger att de känner sig åtminstone delvis informerade om projektet. Samtidigt anser omkring en fjärdedel till en tredjedel att mer information behövs, särskilt om tidsplaner, byggframsteg, kostnader och hur projektet samordnas mellan länderna.
Undersökningen genomfördes i december 2025 som en återkommande årlig studie. Den baserades på webbenkäter med totalt 3 016 svarande, cirka 1 000 i varje baltiskt land, i åldrarna 18–75 år. Metoden gör det möjligt att följa hur opinionen om Rail Baltica utvecklas över tid.
Källa: Rail Baltica/Norstat
