Klimatförändringarna innebär ökade risker för översvämningar, skyfall och värmeböljor – utmaningar som sätter dagens städer på prov och kräver samverkan över fastighetsgränserna. Nu presenterar forskare vid miljöforskningsinstitutet IVL ett nytt verktyg som ska hjälpa kommuner och fastighetsägare att arbeta gemensamt och samordnat för att möta klimatförändringarnas konsekvenser.
Medan nya områden planeras med framtidens klimat i åtanke, är befintlig bebyggelse svårare att hantera, och åtgärderna kräver ofta både stora investeringar och samverkan mellan många aktörer. För att hitta nya former för samverkan kring klimatanpassning mellan privata och offentliga aktörer har forskare vid IVL och Linköpings universitet tillsammans med Malmö stad och flera fastighetsaktörer utvecklat så kallade klimatanpassningskontrakt.
Nya modeller för samverkan
– Kontrakten är en överenskommelse mellan kommuner, fastighetsägare och andra aktörer om hur klimatanpassning på en specifik plats ska planeras och genomföras. De tydliggör de olika parternas ansvar och roller, och ser till att såväl kostnaderna som nyttan fördelas rättvist, säger Åsa Romson, projektledare och miljöjuridisk expert på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Projektet har identifierat fem olika typer av kontrakt – från gemensamma avsiktsförklaringar till mer detaljerade juridiska avtal med kostnadsfördelning och gemensamma anläggningar. De kan tillämpas i allt från gemensamma initiativ kring plantering till större skyfallsåtgärder i parker och gaturum.
– Syftet med klimatanpassningskontrakt är att skapa tydlighet och struktur så att åtgärder faktiskt blir av, säger Åsa Romson.
Malmö stad leder vägen
Konceptet har utvecklats och testats i Malmö genom ett så kallat policylabb, där kommunen och fastighetsägare samarbetat med forskare och undersökt hur kontrakten kan tillämpas i praktiken, på olika typer av platser med olika lokala förutsättningar.
– För Malmö stad är frågan om klimatanpassning högaktuell, och det finns en stark förväntan från politiken att kommunen ska minska klimatrelaterade risker och sårbarheter. Dessutom har Malmö stad sedan tidigare genomfört flera klimatanpassningsåtgärder – vilket gjort Malmö till ett bra studieobjekt och samarbetspartner, säger Åsa Romson.
– Vi ser att fler kommuner är nyfikna på verktyget. Under hösten berättar vi om resultaten på flera konferenser, bland annat hos Viable Cities, Rådet för levande städer och Sweden Green Building Council.
Kommunerna har en central roll
Åsa Romson menar att en avgörande faktor för att lyckas med klimatanpassningsarbetet är att skapa en gemensam förståelse för nyttan. För att fler kommuner och fastighetsbolag ska vilja delta i gemensamma klimatanpassningsåtgärder behövs också tydligare ansvarsfördelning, och ibland ekonomiska incitament.
– Om fler fastighetsägare inser att de både har ett ansvar och något att vinna på samarbete, kan mycket hända. Kommunerna behöver samtidigt få ett tydligare samordningsansvar och fler verktyg för att arbeta med befintlig stadsmiljö.
Hon tillägger att kommunerna har en särskilt central roll i arbetet, både som markägare och som samordnande kraft.
– Kommunen har bäst överblick över vad som händer i markmiljön och har ett övergripande ansvar enligt plan- och bygglagen. Även om kommunen inte äger all mark är de ofta den enda aktör som kan samla fastighetsägare och driva processen framåt.
Projektet har tagit fram åtta policyrekommendationer till stat, kommun och fastighetsägare för att minska klimatförändringarnas översvämnings- och värmerisker i befintlig stadsmiljö.
Källa: IVL
