Trafikverket har lämnat sitt förslag till nationell plan för transportinfrastruktur 2026–2037 till regeringen. Med en budget på 1 200 miljarder kronor beskrivs satsningen som historiskt stor. Planen ska stärka arbetspendling, näringslivets konkurrenskraft och totalförsvaret genom omfattande underhållsinsatser, stora järnvägsinvesteringar och satsningar på klimatanpassning.
– Det är en betydande satsning som vi presenterar i förslaget till nationell plan idag. Den ger oss möjlighet att ta igen det mångårigt eftersatta underhållet på våra vägar och det görs en omfattande satsning på järnvägen. Samtidigt kan vi stärka totalförsvaret och förbättra klimatanpassningen, säger Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana.
Den nationella planen för transportinfrastruktur är utformad för att möta Sveriges framtida behov av effektiva, hållbara och robusta transporter. Den skapar bättre förutsättningar för arbetspendling, ett konkurrenskraftigare näringsliv och stärkt totalförsvar.
Stor satsning på järnvägen
Satsningen på underhåll och investeringar i järnvägen är en viktig del av planförslaget och omfattar totalt cirka 500 miljarder kronor.
Arbetet med att beta av järnvägens underhållsskuld fortsätter med ökat tempo. Planen öppnar perspektivet att detta kan vara avklarat till år 2050, förutsatt kontinuerliga resurstillskott och att andra järnvägsaktörer förverkligar sina planer. Tidplanen för underhåll tar hänsyn till att tågen måste fortsätta gå samtidigt som underhållsarbete pågår.
Utrullningen av signalsystemet ERTMS för järnvägen fortsätter och ska införas successivt fram till år 2042. Dessutom föreslås flera kapacitetshöjande åtgärder på järnväg och väg.
Upprustning av vägnätet till nytta för trafikanter, näringsliv och totalförsvar
Planförslaget innebär att allt eftersatt vägunderhåll kommer att ha åtgärdats under perioden, alltså fram till år 2037.
Stamvägnätets bärighet ska höjas till bärighetsklass BK4 till år 2030. Det möjliggör tyngre transporter och stärker både näringslivets konkurrenskraft och totalförsvarets kapacitet. Planförslaget tar hänsyn till totalförsvarets behov och prioriterar insatser som stärker samhällets motståndskraft. Underhålls- och bärighetsåtgärder tidigareläggs på sträckor där Försvarsmakten har identifierat särskilda behov.
En rad insatser ska göras för att öka tillgänglighet, framkomlighet och trafiksäkerhet. Exempel är åtgärder för mer mötesseparering (”2+1-väg”), fortsatt anpassade hastighetsgränser och hastighetsövervakning. Andra åtgärder är säkra sidoområden, att åtgärda farliga korsningar, mitträffling av vägbanan, säkrare vägmiljöer i tätort och vid genomfarter, automatiska trafiksäkerhetskameror och platser för poliskontroll.
Miljö- och klimatanpassning
Av planens totala omfattning går 16 miljarder till riktade miljöåtgärder. Exempel på sådana är bättre ljuddämpning i fasader, bullerreducerande beläggning på vägar, säkra passagemöjligheter för djur och infrastrukturmiljöer som främjar artrikedom. 5 miljarder är öronmärkta för att klimatanpassa vägarna genom exempelvis trädsäkring, erosionsskydd samt rensning och byten av trummor för avvattning. När det gäller järnvägen avsätts medel till klimatanpassning genom exempelvis utbyte av trummor till nya med större radie och för erosionsskydd.
Systemperspektiv och samhällsnytta
Förslaget bygger på samverkan med kommuner, regioner och näringsliv. Varje insats har analyserats utifrån ett systemperspektiv med målet att varje krona ska ge största möjliga nytta. Principen om samhällsekonomisk lönsamhet får större genomslag, vilket frigör 20 miljarder kronor till motiverade åtgärder samtidigt som vissa tidigare investeringar tas bort.
Förslaget skickas nu på remiss. Regeringen väntas fatta beslut om planen våren 2026.
Källa: Trafikverket
