Sjöfartsverket svarar på Trafikverkets inriktningsunderlag

Sveriges nuvarande isbrytare har nått sin tekniska livslängd. Foto: Sjöfartsverket.

Sjöfartsverkets har nu skickat in ett remissvar på Trafikverkets inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2022-2033 och 2022-2037 som ligger till grund för den infrastrukturproposition som regeringen lägger senare i vår. I remissvaret blir det tydligt att sjöfarten behöver ökas då det är trångt på väg och järnväg men finns gott utrymme på sjön. För att nå det målet behöver det bli en större konkurrensneutralitet mellan de olika trafikslagen samt tydliga satsningar för att fördela om kostnaden mellan transportslagen. De redan sedan tidigare aviserade farledsprojekten finns fortsatt med i det inriktningsunderlag som nu kommit på remiss.

– Vi är glada över att förslaget fortsatt innehåller de planerade farleds- och kapacitetshöjande åtgärder som är igång och planerade. Samtidigt saknar vi de större satsningarna på sjöfarten som är nödvändiga för att nå våra, och regeringens, mål. Vi anser exempelvis att finansieringen av nya isbrytare samt driften av dessa ska ingå i den nationella planen, säger Katarina Norén, generaldirektör Sjöfartsverket.

    Sveriges nuvarande isbrytare lever på lånad tid. Om inget görs riskerar hamnar i Bottenviken att få stänga i upp till 130 dagar om året med stora samhällskostnader som följd när isbrytningen inte längre kan leverera. Våra nuvarande isbrytare är i stort behov av att snarast bytas ut. En så pass stor kostnad kan inte hämtas hem genom en höjning av avgifter eller på annat sätt rymmas inom Sjöfartsverkets budget utan kräver ett tillskott från ägarna. Isbrytning bör jämställas med vinterväghållning på väg och järnväg och därmed ingå i den kommande nationella planen. Det gäller både investering i nya isbrytare samt driften av dem.

    Analyser visar att 5-10 procent av godstransporterna i Sverige kan flyttas över till sjöfart. Det motsvarar tiotusentals lastbilstransporter som skulle frigöra kapacitet på land samtidigt som det skulle gynna klimatet. Här behövs en rad åtgärder för att förverkliga målet om fler sjötransporter. En näringslivspott för sjöfart, full statlig finansiering av slussar, kanaler och fritidsbåtar och en större ekobonus är exempel på åtgärder som skulle bidra till att sjöfartens del av transporterna ökade.