Forskare har länge förundrats över varför månens synliga sida är så olik dess dolda. Nu har en grupp planetologer presenterat en hypotes som delvis kan förklara detta publicerad i tidskriften Science. Enligt den skulle tidvattenkrafter och en ocean av magma på månen – för fyra miljarder år sedan! – förklara skillnaderna.
På grund av att månen har en synkron rotation ser vi bara dess ena sida. Men bilder av denna dolda sida finns sedan 50- och 60-talet, fotograferade av de sovjetiska sonderna Luna 3 (1959) och Zond 3 (1965).
Månens baksida är väldigt olik dess synliga sidan konstaterar man omedelbart. Där är fler kratrar och mycket färre basaltiska bassänger, rester av hav på månen som man länge känt till. Forskarna blev ännu mer förbluffade när de analyserade altimetriska data från Apollo 15 och det visade sig att den dolda sidans topografi såg helt annorlunda ut – den innehöll mycket högre höjder. Vilket även tyder på att månens inre ser olika ut mellan den synliga och dolda sidan. Data från mineralogiska prover tyder på att månens skorpa är betydligt tjockare på den dolda sidan än den synliga.
Det mesta tyder på att månen uppstått genom en kraftig kollision som ägde rum för 4,4 miljarder år sedan mellan proto-jorden och en liten himlakropp av Mars storlek kallad Theia. Enligt scenariot skulle materia slitits ut från jorden och med rester av den förångade Theia bildat proto-månen, ett förstadium till månen. Månen skulle sedan ha utsatts för intensiva meteoritregn som lett till stark värmeutveckling vilket resulterat i en ocean av magma.
