Botniabanan AB har i ett pionjärarbete tagit reda på hur stor den totala miljöpåverkan blir för en tågresa. Inte bara material och resurser för infrastrukturen utan även bullerstörningar och annan påverkan på djur och människor ingår.
– Visionen har varit att konkret kunna redovisa miljöpåverkan direkt på tågpassagerarens biljett eller i varje enskild godstransport, och nu är vi där, säger Marie Berglund, Stefan Uppenberg och Birgitta Aava-Olsson vid Botniabanan AB:s miljöavdelning.
Det är det första projekt någonsin som gått så grundligt tillväga.
Åtta stycken miljövarudeklarationer (EPD:er) har tagits fram för järnvägstransporter och infrastruktur. Botniabanan är 19 mil lång och har bland annat 143 broar och 16 tunnlar. Återbetalningstiden ur ett klimatperspektiv för just detta projekt är 13,7 år.
– Detta är längre än prognosen som gjordes i slutet av 1990-talet, men fortfarande ett mycket bra projekt ur miljösynpunkt. Banan har byggts i ett 100-årsperspektiv och resultatet visar att järnväg är mycket vettigt över en hel livscykel, säger Stefan Uppenberg.
Stål- och betongtillverkning står för över hälften av klimatpåverkan, utsläpp och drift från entreprenadmaskiner är också betydande och i fallet Botniabanan där banan går genom många skogsområden är skogsavverkning en stor minuspost.
– Den här metoden kommer även att vara mycket användbar vid framtida miljöprövningar. Idag tenderar ofta förhandlingarna att ”fastna” vid synliga värdefulla skogsområden med mera, medan osynliga koldioxidutsläpp och total påverkan diskuteras betydligt mindre. Detta kan nu styras upp, säger Marie Berglund.
Anders Strandberg, biträdande chef för Stora Projekt i det blivande Trafikverket, ser positivt på metoden.
– Det som åstadkommits kommer att sätta spår långt i framtiden. Äntligen har vi fått se vad transport och byggande innebär i miljöhänseende i ett livscykelperspektiv. Det nya Trafikverket kommer att på något sätt anamma den här metoden att se på miljöpåverkan.
