På den här nya bilden från ESO:s observatorium La Silla i Chile ser vi den spektakulära klotformiga stjärnhopen Messier 4. Stjärnhopen utgörs av tusentals uråldriga stjärnor och är en av de närmaste och mest studerade klotformiga hoparna. Ny forskning visar att en av hopens stjärnor har konstiga och oväntade egenskaper - och sitter uppenbarligen inne på hemligheten om evig ungdom.
Vår galax Vintergatan innehåller mer än 150 klotformiga stjärnhopar som bildades i universums barndom. En av dem som ligger närmast oss är hopen Messier 4 (som också kallas NGC 6121) i stjärnbilden Skorpionen. Messier 4 ligger i närheten av den starkt lysande röda stjärnan Antares och hopen lyser så starkt att man lätt kan se den i en kikare. Med ett litet amatörteleskop kan man till och med urskilja några av hopens stjärnor.
Astronomer har detaljstuderat många av hopens stjärnor med instrument på ESO:s teleskop VLT. Genom att dela upp ljuset från stjärnorna i sina färger kan man räkna ut stjärnornas kemiska sammansättning och ålder.
Nya överraskande resultat har kommit fram då man studerat stjärnorna i Messier 4. Stjärnorna i de klotformiga hoparna är gamla och förväntas därför ha en låg andel av tyngre kemiska grundämnen. Detta bekräftas av den nya observationerna, förutom en stjärna som innehåller mycket mer av det ovanliga och lätta grundämnet litium än man förväntat sig. Källan för detta litium är ett mysterium. I normala fall förstörs grundämnet gradvis under en stjärnas livstid på många miljarder år, men den här stjärnan verkar ha funnit hemligheten med evig ungdom. Antingen har den behållit det litium som fanns från början, eller så har den lyckats skapa nytt litium.
