Det är något visst med broar. Det tycker de flesta människor och särskilt vi i föreningen Brosamverkan. Vi har nu verkat i 25 år och kommer den 26/1- 2015 att arrangera vår 25:e Brobyggardag. Det säger Martin Laninge, ordförande för Brosamverkan.
Alla vet vad en bro är, många passerar dem dagligen, men har vaga föreställningar om hur den är gjord, om olika typer av broar och olika byggtekniker. Fysiska broar består av trä, sten, järn, stål, betong eller fiberarmerad plast och byggs mellan stränder och över hinder. Enligt Trafikverkets definition har en bro en teoretisk spännvidd i det största facket som är större än 2,0 m.
Att konstruera och bygga en bro är ingenjörskonstens storhet. Broar är ett paradexempel på vad teknik och samverkan kan åstadkomma.
Broar berör oss. Brobyggen är liksom alla byggnadsverk ingrepp i naturen. Men en välutformad bro på rätt plats har den förföriska egenskapen att den ofta synes berika eller komplettera landskapsbilden, som om det var meningen att den skulle höra dit.
Bron är en stark symbol för många människor. Den har alltid stått för något riktigt och positivt, för tekniska framsteg, för mänsklig företagsamhet, och inte minst för fred, ömsesidig kommunikation och gränsöverskridande samverkan.
För att kunna bygga broar och utveckla samhället är det viktigt att skapa broar mellan människor. Broar mellan människor byggs genom kommunikation förståelse och samverkan. Det är detta som föreningen Brosamverkan handlar om, kompetensutveckling, erfarenhetsåterföring och teknikutveckling. Att bygga broar mellan forskare, konsulter, entreprenörer, materialtillverkare och beställare för att vi kontinuerligt ska kunna förbättra vårt samhälle.
