På Spårvagnsstäderna höstkonferens hölls en politikerdebatt angående en modernisering av spårvagnslinjer och stadsutveckling. Medverkande var Christer G Wennerholm från moderaterna, Daniel Helldén från miljöpartiet, Fredrik Wallén från kristdemokraterna, Gunilla Roxby Cromvall från vänsterpartiet samt Nanna Wikholm från socialdemokraterna.
Åsikterna var många och de flesta medverkande var överens om att spårvagn ändå är det färdmedel som är mest anpassningsbart och flexibelt. Men Gunilla Roxby Cromvall (V) tror på en annan lösning.
– Som politiker måste vi tänka både långsiktigt och kortsiktigt. Jag gillar spårvagnar men det är bussar som är lösningen, säger hon. Det tar runt två år att få fram en fungerande buss i samhället, en spårvagn tar åtta år. Varför inte lösa problemet med spårbuss? Vi måste minska på parkeringsplatser och gör plats för kollektivtrafiken.
Daniel Helldén (mp) håller delvis med.
– Vi måste satsa mer pengar på framkomligheten för bussar, och utnyttja alla sorters trafikslag. Det saknas så mycket pengar för kollektivtrafiken, det är ett enormt problem. Vi behöver mer spårbunden trafik, men framförallt måste resenärerna få en annan mental bild av både trafik och transportmedel.
Inkorporera blåbusslinje 4 i spårvagnstrafiken
Enligt Fredrik Wallén (kd) funkar inte bussar som en långsiktig lösning då de saknar spårvagnens kapacitet – en kapacitet som borde utnyttjas mer.
– Varför inte inkorporera 4:an i spårvagnstrafiken? Det är en av Stockholms mest använda linjer. Jag tror inte heller att hastigheten är något problem. Det viktigaste är att man som resenär vet att man kommer komma fram, samtidigt som vi skulle kunna få plats med mycket fler resenärer i en spårvagn än i en buss.
Nanna Wikholm (S) tror också på spårvagnen som ett flexibelt och anpassningsbart resemedel. Men den kan inte fixa allt, menar hon.
– Spårvagnen är anpassningsbar och kan ha en strukturerande effekt. Men jag står hellre på tunnelbanan och trängs om det betyder att jag får spendera mer tid med mina barn. Tid är viktigt. Vi måste ändå ha någorlunda bra hastigheter på våra spårvagnar.
Anpassa satsningar till realistiska nivåer
De satsningar och anpassningar som har genomförts har varit för stora och för dyra, vi måste börja tänka mer realistiskt menar Christer G Wennerholm (M).
– Vi måste bli bättre på att sluta överkonsumera kvalitet och säkerhet. Jag menar inte att vi ska minska på säkerheten, utan att vi ska anpassa satsningarna realistiskt. Det får inte bli för mycket livrem och hängslen i förhållande till det vi vill bygga. Vi måste hitta smarta och bra lösningar på olika platser.
