Minimikravet 1 Mbit/s sattes av förra regeringen och har gällt sedan 2011.
Den nivån fungerar inte längre. Den hastigheten räcker inte för att ta del av samhällets tjänster och medier på ett vettigt sätt, säger Peter Eriksson till TT.
Vita fläckar kartläggs
PTS ska de närmaste månaderna utreda vilka tjänster som måste vara tillgängliga för alla medborgare oavsett bostadsort eller bredbandsutbyggnad, hur hög en ny minimihastighet ska vara och vad det kommer att kosta staten. Det blir i praktiken en ny kartläggning av alla vita fläckar på den svenska bredbandskartan som förändras när till exempel det gamla telefonnätet tas bort.
Tillgången till så kallade samhällsomfattande tjänster (SOT) regleras i lagen om elektronisk kommunikation och när den nya nivån är satt kan alla kräva att få den. Om det saknas teknik för den hastigheten blir det upp till PTS att genom upphandling se till att den kommer på plats. Det kan betyda att regeringen måste skjuta till mer pengar.
Kan bli mer pengar
Det beror på var den nya nivån hamnar, men är det en kraftig höjning så kan det innebära att staten måste skjuta till mer pengar. Men i dag finns det pengar för det här ändamålet som inte används eftersom kravet på 1 Mbit/s är så lågt, säger Peter Eriksson.
Regeringen presenterade en ny bredbandsstrategi i december som innebär en kraftig höjning av bredbandshastigheterna och även hur många hushåll och företag som omfattas. Senare i vår ska regeringen också presentera en digitaliseringsstrategi som handlar om hur hela samhället ska dra nytta av tekniken.
