Under perioden 2026–2029 inleder Trafikverket en omfattande upprustning av det statliga vägnätet som i dag består av 98 500 kilometer väg. Med ökade anslag och ett mer förebyggande arbetssätt är tanken att eftersatt underhåll ska återtas, samtidigt som framkomligheten successivt förbättras.
Av Anders Carlsson
Allt fler vägar, mer trafik och tyngre fordon på det svenska vägnätet ökar slitaget. Många vägkroppar och vägtrummor är till stor del uttjänta. Samtidigt har fler tekniskt avancerade system, exempelvis i tunnlar, installerats, vilka är komplexa att underhålla. Även mötesfria vägar, som blivit fler till antalet har högre underhållskostnader. Dessutom ökar kostnadsnivåerna och det kommer nya lagkrav och interna krav som påverkar underhållet.
Eftersatt underhåll i fokus
Enligt Trafikverkets underhållsplan för 2026–2029 finns det ett betydande gap mellan behov och tilldelade resurser i vägsystemet. Stora delar av vägnätet byggdes före 1975 och är dimensionerade för lägre trafikflöden och lättare fordon än dagens. Under planperioden ska det långsiktiga arbetet med att återta det eftersatta underhållet påbörjas. Trafikverkets ambition är att stegvis höja underhållsnivåerna så att hela underskottet kan hanteras fram till 2037.
Ökade resurser och nya arbetssätt
De ekonomiska ramarna för vägunderhåll uppgår till drygt 16 miljarder kronor år 2026 och förväntas öka ytterligare under perioden.
För att omsätta de ökade resurserna i praktiken krävs också förändrade arbetssätt. Trafikverket betonar behovet av bättre framförhållning i planering och projektering, liksom utvecklade upphandlingsformer. Detta ses som avgörande för att kunna genomföra både löpande underhåll och större reinvesteringar i den takt som planeras.
Basunderhåll fortsatt prioriterat
Basunderhållet av vägnätet, med exempelvis vinterväghållning, reparation av vägbeläggning och bortledning av vatten på vägbanan, är fortsatt prioriterat för att säkerställa att vägnätet fungerar i vardagen. Samtidigt ökar fokus på förebyggande insatser, vilket på sikt ska minska behovet av akuta åtgärder och bidra till en mer kostnadseffektiv förvaltning av infrastrukturen.
Stora reinvesteringar planeras
Under perioden planeras flera omfattande åtgärder i vägsystemet. Bland de största insatserna finns åtgärder på broar och tunnlar samt reinvesteringar av motorvägssträckor.
Exempel på projekt är åtgärder på större broar samt upprustning av motorvägsavsnitt och tunnlar. Reinvesteringar i vägkroppen prioriteras särskilt, eftersom de ger längre livslängd och minskar framtida underhållsbehov.
Successivt förbättrad framkomlighet
De planerade åtgärderna förväntas bidra till att upprätthålla och successivt förbättra framkomligheten i vägsystemet.
Genom att kombinera återtagande av eftersatt underhåll med ökade förebyggande insatser är målsättningen att skapa jämnare vägstandard, färre störningar och en mer robust infrastruktur över tid.
Utmaningar i genomförandet
Trots ökade resurser finns flera risker kopplade till genomförandet. Bland dessa lyfts brist på material och kompetens, kostnadsökningar samt behovet av att samordna många samtidiga åtgärder i ett redan hårt belastat vägnät.
Även klimatförändringar och ökade krav på anläggningarnas robusthet påverkar planeringen och kan bidra till ökade kostnader.
FAKTA: Större planerade reinvesteringsprojekt under planperioden
- Broarna över Helge å på E22
- Skurubron i Stockholm
- Älvsborgsbron i Göteborg
- Lundbytunneln
- Ölandsbron
- E6 Getinge–Falkenberg
- E4 Ölmstad–Huskvarna
- E6 TPL Vellinge–TPL Petersborg
- E45 Stallbacka–Trestad C
- E4 Hörnefors-Stöcke.
- Bro över Ljusnan vid Långå
- Bro över Ångermanälven sv Stalon
- Högakustenbron får nytt mitträcke och tätskikt.
