Kommuner runt om i landet söker nya lösningar för att hantera vattenbrist, skyfall och äldre VA-infrastruktur. Avsaltning, återanvänt avloppsvatten, vatteninsamling och nya överföringslösningar pekas ut som möjliga vägar när klimatförändringar påverkar dricksvattenförsörjningen.
Havsvatten och återbruk prövas
Avsaltningsanläggningar finns i dag på Öland och Gotland. I Östhammar byggs en pilotanläggning och Lysekil har nyligen avslutat ett pilotprojekt. Om planerna i Lysekil går vidare ska 10 000 kubikmeter havsvatten per dygn kunna göras drickbart från 2032, vilket motsvarar kommunens behov.
Ett annat spår är att rena avloppsvatten för ny användning. Kalmar Vatten bygger ett kretsloppsverk där renat vatten ska användas till bevattning och industri. För större vattenanvändare, som jordbruk och industrier, kan även egna dammar och insamling av vatten bli viktigare.
Stora investeringar väntar
Flera kommuner arbetar också med att säkra dricksvatten genom nya överföringslösningar. Från Vättern planeras en 36 kilometer lång bergtunnel för att trygga vattenförsörjningen i Örebro, Lekeberg, Kumla och Hallsberg. Tunneln ska leda kallt djupvatten till ett nytt reningsverk i Hallsberg och planeras vara i drift 2035.
Samtidigt är stora delar av vatteninfrastrukturen åldrad. Förra året försvann 17 procent av dricksvattnet i läckage, enligt Svenskt Vatten. Organisationen bedömer att investeringarna fram till 2040 uppgår till 560 miljarder kronor. Det väntas leda till höjda VA-taxor, vilket också kan påverka vattenanvändningen.
Grundvattennivåerna är långt under det normala i stora delar av södra Sverige. I Skåne, Blekinge och på Gotland finns risk för vattenbrist. Klimatprognoser pekar samtidigt på fler skyfall och värmeböljor, vilket påverkar både tillgången till vatten och reningen av dricksvatten.
Källa: TT, Svenskt Vatten
