Osäkerhet och beredskap skapar nya möjligheter för svenskt näringsliv. Efter decennier av underinvesteringar inleds nu en historisk upprustning av både militärt och civilt försvar i Europa. Flera länder siktar på att nå 5 procent av BNP i försvarsanslag. I ett scenario där försvarsutgifterna höjs till 3,5 procent av BNP kan satsningarna i Sverige bidra till att skapa omkring 48 000 nya jobb och öka de årliga intäkterna i det svenska näringslivet med cirka 110 miljarder kronor per år fram till 2035, enligt en analys från EY.
Europas försvars- och säkerhetssektor präglas i dag av låg beredskap, fragmenterade leveranskedjor, föråldrad teknik och sårbar kritisk infrastruktur – ett resultat av decennier av underinvesteringar. Det visar en analys av EY-Parthenon. År 2024 motsvarade försvarsutgifterna i de nordiska länderna sammantaget cirka 2,3 procent av BNP. Mot denna bakgrund rör sig Nato-länderna i Europa nu mot ett mål om 5 procent av BNP till försvar och säkerhet, varav 3,5 procent avser militära utgifter och resterande del bredare säkerhets- och infrastruktursatsningar. Ett fortsatt geopolitiskt instabilt omvärldsläge har tydliggjort behovet av att snabbt stärka den militära förmågan och skala upp kapaciteten inom försvar och tillhörande värdekedjor.
Ökad efterfrågan i branscher även utanför försvarsindustrin
I Sverige väntas försvars- och säkerhetssatsningarna, i ett scenario där försvarsutgifterna höjs till 3,5 procent av BNP, generera årliga intäkter på omkring 320 miljarder kronor till 2035. Det kan jämföras med cirka 210 miljarder kronor per år i dag, vilket är en ökning med omkring 110 miljarder kronor årligen. En betydande del av intäkterna bedöms uppstå i sektorer utanför den traditionella försvarsindustrin, såsom teknik, energi och försörjning, bygg och anläggning, logistik samt tillverknings- och serviceföretag.
– Det är avgörande att det finns en stark samverkan mellan försvar och ett aktivt näringsliv, där erfarenhet och kompetens från den civila marknaden tas tillvara. Det är en förutsättning för att pågående transformation ska bli robust och hållbar, och för att Sverige ska kunna skala upp sin förmåga i den takt som krävs, säger Fredrik Sjöström, partner och Head of National Security & Defence på EY Sverige.
Betydande effekter på svenska arbetsmarknaden
I Sverige kan försvars- och säkerhetssatsningarna, i ett 3,5 procents scenario, bidra till att skapa omkring 48 000 nya jobb jämfört med i dag. I ett nordiskt perspektiv kan en motsvarande modernisering av försvar och angränsande industristrukturer sammantaget bidra till att skapa omkring 130 000 jobb. Utvecklingen drivs inte enbart av traditionella militära behov. Hybridhot, cyberrisker och behovet av att skydda digital och fysisk infrastruktur gör att efterfrågan sträcker sig över flera sektorer och kräver ökat samarbete mellan företag, branscher och länder.
– När efterfrågan växer i så många delar av ekonomin ökar också trycket på kompetensförsörjningen. För att försvarssatsningarna ska få fullt genomslag behöver både staten och näringslivet arbeta mer långsiktigt med att säkra tillgången till rätt kompetens, säger Fredrik Sjöström.
