Resenärerna i kollektivtrafiken uppger högre nöjdhet med sina resor och upplever ökad trygghet, enligt en ny årsrapport. Samtidigt minskar kollektivtrafikens andel av det motoriserade resandet. Undersökningen visar att en stor del av befolkningen fortsatt reser kollektivt, men att konkurrensen från andra färdsätt ökar och påverkar kollektivtrafikens ställning.
Ökad nöjdhet bland resenärerna
Årsrapporten från Kollektivtrafikbarometern bygger på svar från nära hundratusen personer. En stor andel av befolkningen har rest kollektivt under året, i nivå med föregående år. Nöjd kund-index bland regelbundna kunder har ökat jämfört med året innan, och förbättringar märks särskilt inom upplevd trygghet samt information före och under resan.
– Vi ser att andelen hållbara resor håller sig kvar på fjolårets höga nivå och att tryggheten och den övergripande nöjdheten för kollektivtrafiken ökar bland resenärerna. Det finns också förbättringar i nöjdhet kring information, både före resa och under resa. Sannolikt är det branschens enträgna arbete i dessa frågor som gett effekt, säger Mattias Andersson, branschexpert på Svensk Kollektivtrafik.
De nöjdaste kunderna finns i Region Västmanland, följt av Region Värmland och Region Norrbotten.
Marknadsandelen minskar
Trots den ökade nöjdheten minskar kollektivtrafikens marknadsandel av det motoriserade resandet. Nedgången går i motsatt riktning mot uttalade mål från kommuner, regioner, staten och branschen. Samtidigt minskar andelen resenärer som uteslutande väljer kollektivtrafik.
– Att marknadsandelen minskar trots stabila nivåer av hållbart resande tyder på att hållbara färdsätt som gång och cykel kan ha tagit större plats. Under året ökade andelen som distansarbetar och en det är en större andel av dem som är kunder än icke kunder. Det kan därför vara dags att fråga sig vilka som kommer att vara framtidens nya kollektivtrafikresenärer, konstaterar Mattias Andersson.
Rapporten pekar också på svagare omdömen kring upplevd tidsbesparing, användbarhet och möjligheten att resa effektivt i vardagen, vilket bedöms påverka kollektivtrafikens konkurrenskraft.
– Upplevd tidsbesparing och användbarhet är ju faktorer som skulle öka kollektivresande. Här finns en del att göra för att öka kollektivtrafikens attraktionskraft, inte bara av kollektivtrafiken själva utan även av kommuner och staten. Det handlar om åtgärder för att skapa bättre framkomlighet i och omkring våra större städer, och att ta bättre hänsyn till vardagspendlarnas behov när det gäller väg- och banavstängningar vid underhåll och oväder, säger Mattias Andersson.
Övergripande resmönster
Rapporten visar att buss fortsatt är det vanligaste färdmedlet inom kollektivtrafiken, följt av tåg, tunnelbana och spårvagn. En majoritet av resorna sker till arbete och studier. Samtidigt har användningen av periodbiljetter ökat och appar spelar en allt större roll för biljettköp och trafikinformation.
För 2025 besvarades Kollektivtrafikbarometerns frågor av över 100 000 slumpmässigt utvalda respondenter.
Källa: Svensk Kollektivtrafik
