En ny kartläggning från Livsmedelsverket visar att de flesta stora dricksvattenleverantörer arbetar aktivt för att minska vattenläckage. Undersökningen, som omfattar 31 VA-organisationer, ska ligga till grund för Sveriges kommande rapportering till EU och ge underlag inför förhandlingar om nya krav på läckagenivåer.
I våras gjorde Livsmedelsverket en enkätundersökning bland större dricksvattenleverantörer i Sverige. Syftet var att få in underlag om vattenläckage i distributionsnäten inför kommande EU-förhandlingar samt kommande rapportering om vattenläckage.
Frågorna syftade till att identifiera utmaningar kopplade till vattenläckage i distributionsnätet. Bland annat efterfrågades vilken metod som används för att beräkna läckage, om organisationen har mål eller nyckeltal för att minska vattenförluster samt vilka åtgärder som vidtas för att uppnå dessa mål. Vidare frågades vilka prioriteringar som görs vid investeringar för att åtgärda upptäckta läckor. Frågorna täckte även folkhälsomässiga, miljömässiga, tekniska och ekonomiska aspekter kopplade till vattenläckage.
Totalt inkom svar från 31 kommunala VA-organisationer. En majoritet av dem uppger att de arbetar med läcksökning och reinvesteringar i ledningsnätet, vanligtvis genom vattendelningszoner samt installation av flödesmätare för en bättre övervakning.
74 procent av de svarande uppger att de har fastställda mål eller nyckeltal för att minska vattenförluster. Många har också konkreta procentuella mål.
Infrastrukturen en utmaning som kräver resurser
Den åldrade infrastrukturen nämns som en teknisk utmaning och det är svårt att genomföra reparationer i tätbebyggda områden. Investeringar i ledningsnätet prioriteras främst baserat på om det är huvud- eller konsekvensledningar samt vilken typ och ålder det är på ledningsmaterial och servisledningar. Men förnyelsetakten av ledningsnät är låg och för att fortsätta utveckla arbetet krävs både mer ekonomiska och personella resurser.
De ekonomiska förutsättningarna nämns överlag som en utmaning. Läcksökning och reparation, personal samt återställningsarbeten kräver höga investerings- och driftskostnader.
Vattenläckage kan påverka hälsa och miljö
De främsta folkhälsorelaterade utmaningarna med vattenläckage som lyfts i svaren är risk för mikrobiologisk förorening, lågt tryck i ledningssystemet samt spridning av vattenburna sjukdomar i samband med läckor och reparationer.
Vattenläckage uppges också få flera miljömässiga konsekvenser, till exempel ökat uttag av råvatten, ökad användning av kemikalier, högre energiförbrukning och klimatpåverkan till följd av mer omfattande vattenbehandling.
Värdefulla svar inför framtiden
Svaren är ett bra underlag i förhandlingar i EU. Senast den 12 januari 2026 ska Sverige och övriga EU-medlemsländer rapportera sina läckagenivåer till EU-kommissionen.
– Jag vill verkligen tacka alla som svarat. Det har gett Livsmedelsverket en bredare och mer detaljerad bild av hur vattenläckage hanteras i Sverige. Resultatet bidrar till att stärka Sveriges position i EU-förhandlingar samt förbereda oss för framtida rapportering, säger Nurun Nahar, som deltar i förhandlingarna.
Arbetet görs i samarbete med branschorganisationen Svenskt Vatten.
Källa: Livsmedelsverket
