Sverige har halkat efter i den internationella välståndsligan. Efter tre decennier av stark utveckling har BNP-tillväxten per capita halverats det senaste decenniet. Det visar McKinseys nya Sverigerapport, framtagen för Dagens industri.
Sverige var länge en tillväxtmotor i Europa och låg nästan i nivå med USA. Nu har utvecklingen mattats av. Enligt rapporten har landet fallit från fjärde till trettonde plats i OECD:s välståndsliga.
– När vi säger att Sverige har tappat fart menar vi att om vi hade hållit jämna steg med amerikanerna – eller med vår egen tillväxttakt under föregående tioårsperiod – skulle vårt BNP per capita ha vuxit med en komma åtta procentenheter per år i stället för noll komma nio, säger Sebastian Sjöberg, vd för McKinsey Sverige till Dagens industri.
Det motsvarar omkring 650 miljarder kronor – lika mycket som hela den svenska sjukvårdsbudgeten.
Produktivitet och investeringar bromsar
Rapporten pekar på att produktiviteten inte längre växer lika snabbt som i USA och stora delar av Europa. Kronan har visserligen gynnat exporten, men döljer en avmattning i underliggande konkurrenskraft.
McKinsey ser två huvudorsaker: investeringar går till branscher med svag tillväxt, och den globala konkurrensen har skärpts – inte minst från Kina.
– Kinesiska bolag arbetar med en helt annan ambitionsnivå. De är plattare organiserade, har kortare avstånd mellan beslutsfattare och utförare och samarbetar närmare med både konkurrenter och leverantörer. Det gör dem betydligt snabbare i praktiken, säger Sjöberg till Di.
Styrkor som blivit svagheter
Rapporten pekar på en rad områden där Sveriges styrkor också blivit risker. Landet är ledande på att skapa snabbväxande teknikbolag, men mer än sjuttio procent av värdet hamnar utomlands när bolag börsnoteras eller flyttar sina huvudkontor.
Tillståndsprocesser för vindkraft och gruvdrift tar längre tid än i de flesta jämförbara länder, trots att Sverige är snabbast i EU på att stifta nya lagar. Offentlig sektor har blivit mer administrativ och mindre effektiv, vilket driver kostnader.
Arbetsmarknaden har hög sysselsättning men nya jobb skapas inte i de mest produktiva branscherna. Arbetslösheten ligger kvar på en hög nivå, samtidigt som svensken arbetar färre timmar än både européer och amerikaner.
Utbildningsnivån är hög men bristen på ingenjörer och naturvetare riskerar att hämma tillväxten. Infrastrukturens underhållsskuld växer och Sverige har tappat sin ledande position inom mobilteknik.
Krav på reformer och ny riktning
McKinsey menar att Sverige behöver en gemensam vision för tillväxt, satsningar på framtidsbranscher som artificiell intelligens och grön teknik samt en mer resultatinriktad offentlig sektor.
Om rätt åtgärder sätts in kan tillväxten mer än fördubblas, en halv miljon nya jobb skapas och arbetslösheten pressas ned till fem komma fem procent fram till 2040. Skatteintäkterna skulle samtidigt kunna öka med över 1 300 miljarder kronor.
– Det absolut viktigaste området framåt är hur vi lyckas stärka konkurrenskraften i exportindustrin. Mycket annat kan justeras i ekonomin, men i slutänden är det vår förmåga att förbättra och bibehålla konkurrenskraften som kommer att vara helt avgörande för landets utveckling det kommande decenniet, säger Sjöberg till Di.
Han påminner om att Sverige tidigare genomfört stora förändringar snabbt, men att det ofta krävts en tydlig kris.
– Sverige har förutsättningar att bli ett av världens mest högpresterande länder, men det kräver en förnyad riktning och vision, dubbelt så hög innovationstakt och en betydligt högre takt också i reformer och investeringar, säger Sjöberg till Di.
Källor: McKinseys Sverigerapport, Dagens industri
