I höst arrangerade ITS Sweden tillsammans med Kista Science Center och ITS Rådet årets nationella ITS konferens i Kista , Stockholm. Konferensens paroll för i år ”From Action Plan to Action – the Swedish way” markerade att just handlingsplanen för ITS löpte som en röd tråd genom arrangemanget. Denna handlingsplan är ett viktigt verktyg för att såväl främja som att införa ITS-lösningar i Europa.
ITS – Intelligenta transportsystem och tjänster, handlar om att utnyttja befintliga resurser och kapacitet bättre i transportsystemet, erbjuda nya attraktiva lösningar för såväl person- som godstransporter samt att använda olika styrmedel som incitament. ITS används redan i dag i det svenska transportsystemet. Det finns många tillämpningar – bl a betalningssystem för vägavgifter, trafikledning, trafikantinformation och e-betalningar. Tekniken är också utbredd inom logistiksektorn där godstransportörerna blir allt mer beroende av snabb och tillförlitlig informationsöverföring.
ITS Sweden
Christer Karlsson, vd för ITS Sweden, var först ut i talarpodiet och efter ett kort välkomstanförande gavs en presentation av nämnda organisation.
ITS Sweden är en nationell förening som utvecklar, stödjer och samordnar ITS-utvecklingen i Sverige. Organisationen har som mål att bland annat:
· Arbeta mot teknisk och industriell utveckling av ITS i Sverige
· Stödja utbildning med syfte att öka medvetenheten om ITS i landet
· Tillhandahålla ett forum för samråd och samarbete mellan olika aktörer inom ITS i landet
· Se till att svenskt kunnande och expertis hävdas i internationella sammanhang
· Samordna svenska aktörer i internationella utställningar
· Stödja och samordna genomförandet av konferenser och seminarier inom ITS
Europafrågor
Europaperspektivet var i fokus i synnerhet under konferensen första dag. Gzim Ocakoglu, representant från Europakommisionen, redogjorde för hur man bäst kan hantera de utmaningar inom energi- och transportsektorn den europeiska kontinenten står inför.
För att leda EU ur den ekonomiska och finansiella krisen unionen befinner sig i har en strategi kallad EU 2020 utarbetats. Syftet är att skapa fler jobb och högre livskvalitet på lång sikt. Det ska ske genom tre satsningar eller prioriteringar som förstärker varandra sinsemellan: smart tillväxt baserat på kunskap och innovation, hållbar tillväxt med miljö och konkurrenskraft i fokus samt inklusiv tillväxt, som handlar om sysselsättning och social och territoriell sammanhållning.
Strategin rymmer sju flaggskeppsinitiativ. Det handlar för det första om att skapa en innovativ union, med bättre villkor för och finansiering av forskning och innovation. Att skapa digital agenda för Europa är det andra initiativet och målsättningen där är att bygga ut snabb internettillgång och ta fram en gemensam digital agenda. Det tredje initiativet handlar om att skapa ett resurseffektivt Europa där man ska prioritera energieffektivitet och användande av förnybara energikällor. För det fjärde kommer EU ta fram en industripolitik för globaliseringens tidevarv: det handlar som det står om att förbättra affärsmiljön och stödja utvecklingen av en stark och hållbar industriell bas. Det femte initiativet går ut på att stödja ungdomen. Det sjätte initiativet kallas för en agenda för nya kompetenser och jobb. Det sjunde och sista initiativet avser att skapa en plattform för fattigdomsbekämpning.
Vitbok
EU:s Vitbok för transporter 2011 (”White Paper 2011 on Transport”) handlar om att skapa en färdplan för ett enda gemensamt europeiskt transportsystem, som är hållbart, integrerat (dvs innefattar alla transportslag), användarvänligt och teknologistyrt (ITS). Det bör också underlätta ekonomisk utveckling och konkurrenskraftig tillväxt som utnyttjar resurserna effektivt. En ledstjärna är att använda miljövänliga bränslen så långt det går och att minska oljeberoendet.
10 mål
EU har också beskrivit 10 mål för ett resurseffektivt och konkurrenskraftigt transportsystem. De första två handlar om att utveckla och införa nya och hållbara bränslen och drivsystem. För det första vill man halvera användningen av ”konventionella” bränslen i bilar i stadstrafik fram till 2030 och helt fasa ut dem ur städerna till 2050. En praktiskt taget koldioxidfri stadstrafik hoppas man kunna uppnå i städerna till 2030. För det andra ska 40 procent av flygbränslet hålla låga halter av koldioxid och målet är också att sjöfartens utsläpp ska minska med 40, om möjligt 50 procent, till år 2050.
Transportmål 3 till 6 handlar om att optimera de multimodala logistikkedjornas funktion genom att i ökad utsträckning använda energieffektiva transportsätt. Bland annat vill man minska vägtransporters andel med 30 procent för sträckor över 300 kilometer till 2030. För persontrafikens del vill EU tredubbla det befintliga nätverket för höghastighetståg. Man vill även att alla viktiga hamnar och flygplatser har järnvägsförbindelse.
Transportmål 7 till 10 syftar till att effektivisera transporter och användande av infrastruktur genom informationssystem och marknadsbaserade incitament. Det handlar till exempel om införande av ITS, signalsystemet ERTMS för järnvägen och det europeiska satellitnavigationssystemet Galileo.
Hur genomförandet ska gå till uttrycks med de fyra i-en, till vilka 40 åtgärder är associerade: inre marknad, innovation, infrastruktur samt internationell (”internal market, innovation, infrastructure, international”).
Samverkan över gränser
Samarbete över transportslagen är en trend som avspeglar sig inte minst i Sverige, där just relativt nybildade Traffikverket, ska borga för en helheltssyn inom den svenska trafiksektorn. Allt fler resenärer och transportköpare ställer också högre krav på att resor ska vara trafikslagsövergripande och här är just ITS ett verktyg för att underlätta detta genom samverkande system för planering, bokning och betalning av resa.
Även samverkan mellan olika aktörer är en nyckel för att utveckla transportsektorn. Ett exempel på detta är det av regeringen tillsatta ITS-rådet som är en sammansättning av representanter från svenskt näringsliv, organisationer och akademi. Bland annat medverkar Vinnova, Svensk Kollektivtrafik, SAAB, Ericsson och Linköpings universitet. Enligt Hans Rode, ordförande för ITS-rådet, är just samarbete mellan stat, näringsliv och akademi en viktig förutsättning för att utveckla nya tjänster inom ITS, i syfte att skapa ett grönare, tryggare och smidigare transportsystem. Rådet ska även verka för ett ökat svenskt agerande i EU. Regeringsuppdraget ska slutredovisas senast den 31 december 2012.
Sociala medier
Många organisationer och företag i dag frågar sig vad de ska använda sociala medier till. Det är lätt att raljera över sådana ansträngningar, för vad är poängen med att stöpa om behov eller beteenden i en snygg funktion, bara därför att den finns där. Men ingen organisation som har ambitionen att hänga med i sin tid kan bespara sig den tankemödan.
ITS-världen är inget undantag. Sociala medier tas samtidigt på ett mycket större allvar i dag sedan det visat sig vilken stor potential de har att sprida information – det mest noterbara exemplet på det är revolutionerna i Nordafrika. Något liknande hände när Eyjafjallajökull skickade ut sina askmoln över Europa som gjorde tusentals resenärer strandsatta. Med hjälp av sociala medier spreds information om alternativa resvägar mellan Europas flygplatser. Det är ett exempel på hur sociala medier kan används som ett verktyg för effektivt resande.
Men går det att strukturera de sociala medierna och är det ens önskvärt? Den frågan diskuterades under en livlig paneldebatt om ITS och sociala medier. Det blev mest en filosofisk diskussion som kretsade kring frågorna: Ska man försöka påverka beteenden genom sociala medier? Om vi gör en strukturerad tjänst, blir den då ett sätt att ändra beteenden? Publiken engagerade sig och någon tyckte hela debatten var irrelevant och sade upprört:
– Hela debatten är förlegad. Titta er runtomkring, i den här salen finns bara 40- till 80-talister!
Kommentaren visar vilken sprängkraft som fortfarande finns i sociala medier.
Smart Ride
Mer konkret var presentationen av Ericssons verktyg för samåkande, Smart Ride. Det går helt enkelt ut på att flera samåker i en bil, ett ekonomiskt och miljösmart ressätt. Ericssons verktyg vänder sig till företagets egna anställda.
– Man tar bort osäkerhetsfaktorn då eftersom man inte går in i en bil till någon man inte känner, sade Anna-Karin Nystedt på Ericsson.
Via ”matchning” plockar bilen upp anställda på vägen. Medpassagerarna ska erlägga betalning i bilen.
- Men om det ska ske med en sparbössa i bilen där man lägger en tia eller en tjuga, eller om vi hittar på något mer sofistikerat har vi inte bestämt än, sade Anna-Karin.
Bara tre veckor efter lanseringen hade 400 personer registrerat att de var intresserade av att använda tjänsten. Lustigt nog – men knappast särskilt förvånande – var den stora majoriteten av dessa själva inte bilägare.
Smart Ride är ett pilotprojekt som drog i gång 1 september och ska avslutas i februari 2012. Trafikverket och ITS Action Plan stödjer projektet.
Pernilla Wistrand på Trafikverket sade att myndighetens roll bland annat är att iordningsställa infartsparkeringar.
– Jag tror att det spontant kommer att uppstå omstigningsplatser för dem som inte bor nära varandra, sade Pernilla Wistrand som inte vet om pilotförsöket kommer att följas upp.
– Det är lite ovanligt att inte veta hur fortsättningen kommer att se u
Paneldebatt
Under en paneldebatt på temat Sustainable Infrastructure (hållbar infrastruktur) medverkade Herman Meyer, ordförande för Ertico, ITS Europa och de nationella ITS-organisationernas paraplyorganisation i Europa. Hans Meyer sade bland annat:
– ITS kommer att underlätta marknadsintroduktionen för ny teknik, till exempel mobila plattformar.
Det var ett tema som han tyckte inte hade uppmärksammats tillräckligt under konferensen.
Han medgav för övrigt att ITS-världen haft begränsad framgång i att förmå folk att byta från privat bilism till kollektivtrafik.
– ITS är mycket effektivt för båda, men mest för kollektivtrafiken.
Herman Meyer framhöll vidare att en begränsande faktor för ITS är att varje stad har sitt eget system för till exempel betalningar. Meyer drog ner applådåskor i publiken när han sade att det inte spelar någon roll om det handlar om privatbilism eller kollektivtrafik.
– Vad vi vill är att föra ITS framåt.
Ett hinder i vägen för införandet av ITS-tekniker i Europa är att européerna är teknikskeptiska, menar Meyer.
– Titta bara på Asien. Där är alla teknikfrälsta, gammal som ung.
Hans Meyer har också reflekterat över sociala mediers betydelse, då när det gäller mobilitet.
– Jag tror att sociala medier både skapar mer och mindre mobilitet, sade han.
