Fjärranalys som grund för samhällsbyggande blir allt viktigare. Och i takt med digitaliseringens framfart skapas nya metoder för att få fram färsk kunskap om naturen, våra städer och livet på jorden – utan studier på plats. Fjärranalys utvecklades under första världskriget, med syftet att uppskatta fiendens militära styrka. I dag är det användbart till nästan allt, och är ett nödvändigt verktyg vid klimatforskning och samhällsbyggande.
– Med fjärranalys kan man analysera vattenkvalitet, ta reda på hur våra träd mår och mäta urbana värmeökningar. Listan kan göras lång, säger Sonja Sandström, miljökonsult på Norconsult.
Flygfoto, satellitbilder och laserskanning är vanliga metoder vid fjärranalys. Tack vare drönarnas intåg kan man skaffa sig dagsfärska data med hjälp av högupplösta bilder som kan zoomas in på centimeternivå.
– Både i naturen och i våra städer händer det saker hela tiden, så bilder av verkligheten är viktiga för alla som jobbar med samhällsplanering. Det skulle ta lång tid att göra motsvarade analyser på plats i områdena.
Just nu jobbar Norconsult med en ny, effektiv fjärranalysmetod för ruttplanering och prioritetsklassad markyta utifrån kundens önskemål. Den kan till exempel användas för att få fram den mest kostnadseffektiva och miljövänliga sträckan för en ny väg, eller när man vill hitta den kortaste rutten för en kraftledning.
– Vi får ett facit i handen direkt och en bra start på samarbetet. Det är kunden som prioriterar vad som är viktigt i markområdet, förklarar Sonja.
Prioritetsklassning görs utifrån geografiska kartunderlag och flyg- eller drönarfoton, där viktningen märks ut i olika datalager för att ta fram optimala rutter med hjälp av algoritmer i en GIS-programvara.
Det resulterar i en sammanslagen karta med värden, färger och polygoner i markområdet.
– Ett framkomligt område får ett lågt värde, medan ett naturreservat får ett högt. Det kan också handla om jordarter, till exempel för att hitta lera att gräva i. Metoden är även användbar för att riskklassa markområden, säger Sonja.
