Under sommaren kartlägger forskare från Luleå tekniska universitet geologin kring Gällivare med hjälp av geofysiska mätningar inom det så kallade D-Rex projektet. En rad storskaliga geologiska strukturer i området går som ett stråk från svensk-finska gränsen och 50 mil söderut till Arjeplog. Dessa strukturer har med stor sannolikhet haft betydelse för malmförekomster i Gällivareområdet.
Den geologiska utvecklingen av berggrunden i Norrbotten omfattar en lång rad händelser som sträcker sig över en tidsperiod på över tre miljarder år. Det finns väldigt lite information om berggrunden på mycket stora djup, det vill säga djup som inte kan undersökas med till exempel borrningar. För att få information om berggrunden ända ner till mer än 100 kilometer under ytan genomför avdelningen för geovetenskap och miljöteknik vid Luleå tekniska universitet geofysiska mätningar.
– Projektet är av grundvetenskaplig karaktär, men resultaten kan ha betydelse för hur prospektering efter mineral planeras framöver. Liknande projekt pågår i Australien och Nordamerika med syfte att förstå vilka geologiska processer som har betydelse för malmbildning, säger Thorkild Rasmussen, professor vid Luleå tekniska universitet.
Forskningssyftet är att förstå vilka geologiska processer som har betydelse för malmbildning. Foto: Luleå tekniska universitet.
På jordens yta bildas svaga elektriska strömmar och magnetiska fält, huvudsakligen till följd av elektriska strömmar tio mil ovan jord, i den övre jonosfären. Strömmarna i jordens jonosfär är mycket kraftiga, och ger upphov till norrsken, men strömmarna som bildas på jordens yta är extremt svaga; laddningen i ett vanligt knappcellsbatteri är cirka 150 000 gånger större.
På olika platser kring Gällivare kommer forskarna under sommaren registrera och mäta elektriska fält och magnetfält med hjälp av elektroder och sensorer. Varje mätning tar omkring en dag.
– Även om strömmarna på ytan är mycket svaga så speglar de elektriska egenskaper på betydligt större djup. Genom att registrera dessa strömmar kan man ta reda på berggrundens elektriska egenskaper och uppbyggnad djupt ner i marken, förklarar Maxim Smirnov, projektledare.
Undersökningarna beräknas pågå i tre månader. Därefter kommer forskare vid Luleå tekniska universitet att analysera insamlade data under de närmaste två åren.
– När alla mätningar är genomförda kommer vi att göra beräkningar som beskriver jordens elektriska ledningsförmåga på djupet. Med hjälp av denna information kan vi ta reda på hur det svenska urberget bildades och hur denna berggrund har påverkats av olika naturliga processer sedan dess, säger Thorkild Rasmussen.
D-Rex-projektet: Regional till lokalskalig kartläggning finansieras genom EU:s ERA-MIN 2-program och Vinnova och genomförs i samarbete med Vetenskapsakademierna i Slovakien och Tjeckien samt Finlands Geologiska Undersökning. Projektet stöds även av LKAB och Boliden. Universitetet i Aachen samt Danmarks och Grönlands Geologisk Undersökning bidrar till projektet med rådgivning.
