EU finansierar en stor del av Rail Baltica

Så här kommer Rigas centralstation att se ut enligt ombyggnadsplanen. Stationen blir del av Rail Baltica, Grafik: BERERIX & PLH Arkitekter

Ett samarbetsprojekt mellan tre stater och hundratals företag. Rail Baltica har pengarna, men kommer tågen att gå som planerat 2026?

 Rail Baltica är också en skola i samarbete för de tre baltiska staterna. Det säger de finländska ambassadörerna i huvudstäderna vid det 870 kilometer långa spåret från Tallinn ner till Polen.

EU betalar omkring 85 procent av de närmare sex miljarder euro den nya planerade järnvägen mellan Tallinn och Warszawa kommer att kosta, men blir tågen så snabba som utlovats?

År 2011 gjorde det amerikanska infrastrukturbolaget Aecom en förstudie som beräknade att kostnaderna för Rail Baltica skulle bli 3,6 miljarder euro.

I den senaste lönsamhetsanalysen, publicerad av bolaget Ernst & Young våren 2017, hade kostnaderna stigit till 5,8 miljarder euro.

EU har lovat att stå för upp till 85 procent av kostnaderna främst genom Fonden för ett sammanlänkat Europa, men finansieringslöftet är ännu beroende av vilka beslut den nya EU-kommissionen och EU-parlamentet tar i samband med de bredare budgetförhandlingarna för åren 2021-2027.

Troligt är att Rail Baltica får sin finansiering som väntat.

Resten av kostnaderna ligger på de tre baltiska ländernas axlar. Polen har också lovat att bidra och de tre baltiska premiärministrarna har uttryckt förhoppningar om att också Finland ska delta med direkt stöd.

De tre baltiska ländernas gemensamma koordineringsbolag Rail Baltica uppskattar att intäkterna och fördelarna med snabbtåget kommer att överstiga kostnaderna med minst tolv miljarder euro. 

Estland startade först

Estland inledde byggarbetet på järnvägslinjen Rail Baltica under 2020. Alla de tre nationella Rail Baltica-bolagen i Baltikum hoppas att bygget äntligen kan ta fart på allvar, visserligen långt senare än planerat.

Enligt det estniska riksrevisionsverket är Estland minst två år försenat med sin del av Rail Baltica-bygget.

Estlands premiärminister Jüri Ratas har till och med gått så långt att han säger att det är bra om projektet blir klart under 2020-talet.

En anledning är att det nationella projektbolaget i Estland flera gånger har opponerat sig emot beslut tagna av det gemensamma koordineringsbolaget Rail Baltica.

Koordineringsbolaget Rail Baltica uppgav i en analys i somras att tåglinjen antagligen kan öppnas först år 2030.

I en gemensam rapport i början av januari 2021 meddelade de tre baltiska ländernas revisionsmyndigheter att koordineringsbolaget måste ta bestämdare tag i stället för att låta de nationella bolagen styra.

Flera oberoende observatörer har sagt detta långt tidigare.