”Största hindret för järnvägskorridoren mellan Nordsjön och Baltikum är bristen på ERTMS”

- Som europeisk samordnare för järnvägsprojektet TEN-T North Sea-Baltic Corridor är jag imponerad av den hastighet som det globala Rail Baltica har uppnåt, säger fransyskan Catherine Trautmann, som är europeisk samordnare för järnvägskorridoren Rail Baltica. Foto: Rail baltica

- Den största nackdelen med järnvägskorridoren mellan Nordsjön och Baltikum är för närvarande bristen på det europeiska trafikstyrningssystemet ERTMS. Flaskhalsar inom järnvägens linjenät hindrar driften av 740 meter långa godståg, vilket bör lösas så snart som möjligt, säger Catherine Trautmann, som är europeisk samordnare för järnvägskorridoren Nordsjön-Östersjön.

Catherine Trautmann gör dessa uttalanden i en videointervju inför RailTech Europe. Där kommer hon den 30 mars att hålla en presentation om den viktiga utvecklingen i denna internationella godskorridor. Järnvägskorridoren Baltikum – Nordsjö förbinder Öst- och Västeuropa och går från Belgien och Nederländerna via Tyskland, Polen, Litauen och Lettland till Estland.

Enligt Trautmann är sammankoppling mellan olika länder en viktig aspekt som hon för närvarande arbetar med. Införandet av det europeiska säkerhetssystemet ERTMS kommer att göra det lättare för tågen att färdas över gränsen, eftersom det inte finns något behov av att ändra signalsystem.

- Jag arbetar med mina kollegor och koordinatorer för att avlägsna denna ERTMS-klyfta. Åtgärder måste vidtas för att implementera detta system i Berlin och Warszawa, säger Trautmann.

Trautmann betecknar också Rail Baltica-projektet som ett stort steg som kommer att öka interoperabiliteten mellan de olika EU-länderna på järnvägskorridoren.

Rail Baltica är det största järnvägsprojektet i de baltiska staternas historia. Med tillämpningen av den europeiska standardbredden på 1 435 millimeter och ERTMS är järnvägen den saknade länken på järnvägskorridoren mellan Nord- och Östersjön.

Den framtida 870 kilometer långa järnvägsförbindelsen förenar Polen, Litauen, Lettland, Estland och indirekt Finland. Rail Baltica består av ett elektrifierat spår som både godståg och persontåg kan använda. Passagerartåg och godståg kommer att kunna köras på denna höghastighetslinje från och med 2026.

Förutom tre multimodala terminaler i de baltiska staterna kommer sju nya passagerarstationer att läggas till bansträckorna i Tallinn, Pärnu, Riga Central, Rigas flygplats, Panevėžys, Kauas respektive Vilnius. Projektet finansieras delvis från European Connecting European Facility (CEF) -fonden i syfte att kunna ansluta europeiska länder effektivare och miljövänligare.