Biodieselavgaser ger liknande negativa effekter på hjärt-kärlsystemet som avgaser från fossil diesel, enligt en avhandling från Umeå Universitet. Däremot ger inte vedrök samma påverkan på blodkärlen.
I omställningen från fossila till förnyelsebara bränslen har fokus i första hand varit på miljöeffekterna. Men även klimatsmarta bränslen kan ge negativa hälsoeffekter. Det är exempelvis välkänt att det vid förbränning av dessa bränslen bildas små partiklar, som kan bidra till utvecklingen av hjärtinfarkt. Det är också klarlagt att exponering för vanliga dieselavgaser leder till ökad blodproppsbildning och försämrar blodkärlens förmåga att vidga sig.
Världshälsoorganisationen, WHO, uppskattar att miljontals människor dör i förtid på grund av avgaser från trafik och rök från eldning. Trots detta är det oklart exakt vilken roll olika bränslen har när det gäller hälsoeffekter.
För att studera detta närmare har Jon Unosson i sitt avhandlingsarbete bland annat låtit friska forskningspersoner andas in utspädda diesel- och biodieselavgaser för att undersöka om man kan få hälsovinster av att gå över till biodiesel. Studierna visar dock att effekterna på blodkärlen var lika starka för båda dessa bränslen, trots att avgasernas beståndsdelar skiljde sig markant.
Både i Sverige och utomlands är det mycket vanligt att man utsätts för partiklar från vedeldning. Till skillnad från dieselavgaser vet man ytterst lite om vilken effekt vedrök har på hjärta och blodkärl. I en studie där Jon Unosson, doktorand vid Institutionen för folkhälksa och klinisk medicin, lät friska forskningspersoner andas in vedrök, visade det sig att blodkärlen blev styvare och att hjärtrytmen påverkades negativt i samband med exponeringen. Däremot sågs inga negativa effekter på proppbildning eller blodkärlens förmåga att vidga sig, när brandmän utsattes för vedrök. Partiklarna i vedrök är större och har annorlunda kemi jämfört med avgaspartiklar, och detta kan vara en förklaringsmodell till varför inte vedrök har samma effekt på blodkärlen som dieselavgaser.
– Studierna i avhandlingen visar att de vedertagna måtten för bedömning av luftföroreningar inte kan förutsäga hälsoeffekterna fullt ut. Biodieselavgaser var lika farliga som dieselavgaser, trots att de innehöll en mindre massa av partiklar, medan vedrök gav mindre påverkan trots hög masskoncentration. Omställningen till förnyelsebar energi är ett utmärkt tillfälle att förbättra folkhälsan, men det kräver att man tar hänsyn till hälsoeffekterna av eventuella utsläpp, säger Jon Unosson.
Källa: Umeå Universitet
