VTI vill ha effektivare finansiering av forskning

– Ett av problemen är att den ökande komplexiteten försvårat möjligheterna att få en överblick över transportforskningens omfattning och inriktning, säger Jonas Bjelfvenstam, generaldirektör på VTI. Foto: VTI

Det är stora skillnader i resursfördelning mellan olika myndigheter och olika områden inom forskning och innovation. I ett remissvar efterfrågar därför VTI en effektivare finansiering av transportforskningsprojekt och minskad forskningsbyråkrati.

 

VTI har lämnat sitt remissvar om Trafikverkets ”Utredning och samlad redovisning av transportmyndigheternas forsknings- och innovationsverksamhet”. I svaret skriver VTI att initiativ, forskningsfrågor, forskningsagendor, program, färdplaner med mera initieras i en mängd olika sammanhang och med ett stort antal aktörer involverade. Samtidigt saknas en övergripande målbild och inriktning för transportforskningen.

Traditionella vetenskapliga kriterier som bedömningar av teori och metod har fallit i skymundan till förmån för en hård fokusering på behovs inom smala sektorsgränser, ofta utifrån ett tekniskt innovationsperspektiv.

I svaret pekar VTI på problemen med en omfattande administrativ verksamhet inom till exempel kompetenscentra, plattformar, forum, arenor och nätverk. I parallella strukturer byggs modeller och system för administration, styrning och uppföljning. Detta görs av aktörer som redan har en administrativ överbyggnad som skulle kunna hantera en mer traditionell tilldelning, förvaltning och uppföljning av resurser för transportforskning.

Förändringarna inom transportforskningen har medfört att resurser som kan gå direkt till forskningsverksamhet via traditionella utlysningar eller anslag, i stället går till administration.

Stora resurser läggs på nya system för administration av forskningen. Men varje krona och varje timme som läggs på sammanträden och ny forskningsbyråkrati innebär mindre tid för forskarna att utföra sina kärnuppgifter.

Av sammanställningen av den pågående FoI-verksamheten inom myndigheterna framgår att det är stora skillnader i resurstilldelning mellan myndigheter och mellan olika områden inom FoI-verksamheten. VTI ställer i remissvaret frågan hur sådana skillnader motiveras, om det är rimligt och om omprioriteringar bör ske.

– Den ökande kopplingen till innovationer och kommersialiserbarhet skapar en potential för framtida positiva effekter men innebär också tydliga problem för transportsektorns och transportforskningens del, säger Tomas Svensson, forskningsdirektör på VTI.

– Det blir allt svårare att finansiera långsiktig kunskapsbyggnad i form av till exempel avhandlingsprojekt och den ifrågasättande och samhällsmotiverade transportforskning som är en förutsättning för att kunna svara upp mot många av de krav som ställs idag på sektorns förnyelse och omställning, säger Tomas Svensson.

VTI framhåller vidare vikten av att det skapas ett fungerande nationellt system för medfinansiering av EU-forskning inom transportsektorn.

Dagens nationella modell innehåller ett flertal brister och problem som försvårar möjligheten att få finansiering via ramprogrammen och andra internationella forskningssatsningar. Problemen rör i huvudsak former för den nationella medfinansieringen.

Det är också i dag oklart vilka plattformar som ska fungera som nationella samordningsarenor för EU-forskningen och vilken roll som dessa ska spela i relation till de internationella motsvarigheterna.