Spårfel vill samla järnvägsunderhållet

Kampanjen Spårfel drivs av Seko Infranord, Sekos företagsfack vid järnvägsentreprenören Infranord. Kampanjen vill att staten ska ta ett större ansvar för järnvägsunderhållet och att underhållet stegvis ska föras över till en ny järnvägsmyndighet med egen personal och egna maskiner.

Bakgrunden är kritik mot dagens modell, där underhållet är uppdelat mellan flera aktörer. Enligt kampanjen försvårar det överblick, beredskap och långsiktig kontroll över järnvägsanläggningens skick.
Johnny Nadérus, tidigare ordförande och talesperson för Spårfel, argumenterar för en förändrad modell. I intervjun utvecklar han varför kampanjen anser att järnvägsunderhållet bör organiseras på ett annat sätt.

Vad är bakgrunden till kampanjen?

”Vi som står bakom Spårfel är järnvägare vid Sekos företagsfack på Infranord. Vi organiserar 80 procent av alla järnvägare i Sverige och ser dagligen bristerna i underhållet och hur det är organiserat. Vi vill få en fungerande järnväg – för våra invånare och för klimatets skull. Därför vill vi påverka beslutsfattarna att styra upp kaoset.”

Vilket problem vill ni lyfta?

”Sverige har världens mest splittrade järnvägsunderhåll. Tågen och spåren borde höra ihop, som i andra välfungerande länder inom EU, men sedan järnvägen avreglerades har vi ett lapptäcke av privata vinstdrivande bolag som utför underhållet och Trafikverket saknar både kompetens och översikt. Om fler ska välja tåget, måste vi kunna lita på att tågen går i tid. Men det gör de inte, och förseningarna kostar samhället 9 miljarder kronor om året. Utan en tillförlitlig järnväg är demokratiskt resande, grön omställning och en stark beredskap omöjlig.”

Vilka aktörer eller grupper riktar sig kampanjen främst till?

”Vi vill förbättra vardagen för alla som reser med tåg, det är exempelvis till stor del kvinnor och unga. Därför vill vi få den regering som tillträder efter valet att ta initiativ till en ny järnvägsmyndighet som själva utför underhållet med egen personal och maskiner. Så vi vänder oss direkt till politiker, men även mot järnvägsbranschen och allmänheten som reser.”

Vilken respons har ni fått hittills?

”Vi har drivit kampanjen sedan 2014 så det finns en utbredd kännedom om våra krav. Fackförbundet Sekos kongress har också ställt sig bakom kravet att ta tillbaka järnvägsunderhållet i statlig regi. Vi har studerat hur man gör i andra länder i Europa, släppt rapporter och gjort seminarier, och kommer att fortsätta arbetet för att ta tillbaka den demokratiska kontrollen över järnvägen.”

Finns det några konkreta siffror, exempel eller fall som visar omfattningen?

”Hur mycket som helst! De mest talande exemplen är alla de störningar och spårfel som vanliga resenärer är med om varje dag. Den största andelen av alla tågförseningar, 33 procent, beror på infrastruktur som eftersatt järnvägsunderhåll; exempelvis sprucken räls, nedrivna kontaktledningar och trasiga växlar. För ett par år sedan anmäldes 200 spårfel per dag. Men det räcker inte att pumpa in mer pengar till Trafikverket för medlen används inte effektivt. Vår nya rapport visar att Trafikverkets produktivitet minskat med 25 procent på 10 år. Systemet måste organiseras, inte splittras.”

Vad vill ni att kampanjen ska leda till?

”Vi vill att tågen ska gå i tid och att vanligt folk ska komma fram. Vi vill ha mer miljövänligt resande och bättre beredskap så att vi är rustade för omvärldens skeenden. Vårt konkreta förslag är en ny järnvägsmyndighet som med egen personal och egna maskiner både tar ansvar för och sköter underhållet av järnvägen. I samband med det vill vi att all personal som arbetar på olika bolag vid järnvägen erbjuds anställning i den nya myndigheten, eftersom det är bland dessa som kompetensen om järnvägen idag är utspridd.”