Länderna på västra Balkan riskerar att missa målet om att integreras i EU:s stomtransportnät före 2030. Det framgår av en ny rapport från Europeiska revisionsrätten, som pekar på omfattande förseningar, brister i projektstyrningen och problem med långsiktig hållbarhet.
EU har under det senaste decenniet satsat stora resurser på att förbättra infrastrukturen i regionen genom investeringsramen för västra Balkan. Mellan 2015 och mitten av 2025 betalade Europeiska kommissionen ut 527 miljoner euro till transportprojekt i Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kosovo, Montenegro, Nordmakedonien och Serbien.
Trots detta går utvecklingen betydligt långsammare än planerat.
Tunnel utan väg och järnväg som slutar vid gränsen – EU:s kritik mot miljardprojekt - förseningar på flera år
Enligt revisionsrätten har många projekt påbörjats utan att vara tillräckligt förberedda. I genomsnitt startade de granskade projekten 17 månader senare än planerat. Flera projekt försenades dessutom med mer än två år under genomförandet.
Revisorerna konstaterar att brister i projektens mognadsgrad har varit en viktig orsak till problemen. Förberedande arbeten har inte varit färdigställda när projekten fått finansiering, vilket har lett till förseningar och ökade risker.
Laima Andrikienė, den ledamot i Europeiska revisionsrätten som ansvarat för granskningen, varnar för konsekvenserna.
– Transportprojekten på västra Balkan utvecklas för långsamt för att regionen ska kunna anslutas till EU under det här årtiondet, säger hon.
Brister i övervakningen
Rapporten riktar även kritik mot Europeiska kommissionens uppföljning av projekten.
Enligt revisorerna saknas effektiva rutiner för att övervaka förseningar och kontrollera att projekten uppfyller EU:s krav. Kommissionen har i stor utsträckning förlitat sig på internationella finansinstitut för uppföljningen, trots att deras kontroll i vissa fall har varit otillräcklig.
Revisorerna konstaterar att kommissionen inte har haft tillräcklig information om hur långt utbyggnaden av transportkorridorerna faktiskt har kommit eller om projekten uppfyller de tekniska standarder som gäller för EU:s stomtransportnät.
I vissa fall betalades också stöd ut som inte fullt ut motsvarade projektens faktiska framsteg.
Stöd som kanske inte behövdes
Granskningen visar dessutom att vissa EU-bidrag kan ha haft begränsad betydelse för projektens finansiering.
I flera fall hade låneavtal redan undertecknats innan ansökningarna om EU-bidrag lämnades in. Det innebär att investeringarna sannolikt hade genomförts även utan stödet.
Revisorerna beskriver detta som en så kallad dödviktseffekt, där offentliga medel används utan att de påverkar investeringsbeslutet.
Samtidigt kritiseras kvaliteten på flera kostnadsunderlag. Många budgetuppskattningar var enligt rapporten alltför bristfälliga för att det skulle gå att bedöma om kostnaderna var rimliga.
Hållbarheten ifrågasätts
Rapporten lyfter också fram flera exempel som väcker frågor om projektens långsiktiga värde.
I ett av de granskade järnvägsprojekten hade infrastrukturen försämrats jämfört med situationen innan projektet inleddes. I ett annat projekt stod en tunnel färdig utan anslutning till någon väg. Ett tredje järnvägsprojekt slutade vid nationsgränsen utan vidare anslutning.
Revisorerna varnar för att bristande underhåll och otillräcklig finansiering riskerar att minska nyttan av investeringarna även efter att projekten färdigställts.
Viktig del av EU:s utvidgningspolitik
Trots kritiken framhåller revisionsrätten att investeringsramen för västra Balkan spelar en viktig roll för regionens utveckling och förberedelser inför ett framtida EU-medlemskap.
Revisorernas slutsats är dock att framstegen hittills varit för långsamma för att målet om ett fullt integrerat stomtransportnät på västra Balkan ska kunna nås till 2030.
Källa: Europeiska revisionsrätten (ECA), Särskild rapport 16/2026.
Fakta:
EU:s stomtransportnät, TEN-T Core Network, är den del av det transeuropeiska transportnätet som prioriteras högst inom EU. Nätet omfattar strategiskt viktiga väg-, järnvägs-, hamn- och flygförbindelser som ska stärka transporterna mellan medlemsländerna och knyta samman kandidatländer med unionens infrastruktur. Målsättningen är att stomnätet ska vara färdigutbyggt senast 2030.
