Sverige lägger alltmer pengar på infrastrukturen, men får ändå inte ut mer väg och järnväg. I en ny rapport visar Stockholms Handelskammare att den svenska infrastrukturmodellen blivit allt mindre effektiv. Kostnaderna stiger, projekten drar ut på tiden och Trafikverket har vuxit kraftigt utan att leverera mer infrastruktur.
När regeringen nu ser över nya sätt att organisera statliga infrastrukturprojekt uppmanar Handelskammaren regeringen att också utreda hur staten kan samverka med det privata näringslivet för att snabba på och effektivisera infrastrukturutbyggnaden.
Finansieringen i den nationella planen för transportinfrastruktur har mer än fördubblats sedan 2010. Planförslagen för 2026 är 300 miljarder kronor större än det för 2022. Trots det räcker finansieringen knappt till nya objekt.
Rapport pekar på fallande effektivitet
Enligt Handelskammarens nya rapport är problemet inte bara brist på resurser, utan att dagens system levererar för dåligt. Sedan 2010 har Trafikverket nästan fördubblats i storlek, från 6 000 till 11 000 anställda, samtidigt som investerings- och underhållsvolymen per anställd har sjunkit med 18 procent. Det är en utveckling som visar att myndigheten blivit mindre effektiv samtidigt som kostnaderna i systemet stiger.
– Sverige har inte bara ett investeringsproblem, utan ett problem med själva genomförandet. Vi skjuter till mer pengar men får inte ut mer infrastruktur. När Trafikverket blir större samtidigt som effektiviteten faller är det tydligt att dagens modell inte fungerar som den ska. När regeringen nu öppnar för en ny struktur vid sidan av Trafikverket måste man också våga nya samverkansmodeller mellan offentlig och privat sektor, säger Carl Bergkvist, näringspolitisk chef på Stockholms Handelskammare.
Vill se nya modeller
Regeringen gav under 2025 en särskild utredare i uppdrag att analysera alternativa former för organisering och genomförande av statlig transportinfrastruktur. I december presenterades ett förslag om ett statligt bolag för utvalda projekt, inspirerat av det norska statliga infrastrukturbolaget Nye Veier. Stockholms Handelskammare välkomnar att regeringen vill ändra hur systemet för att leverera infrastruktur fungerar, men menar att reformen måste gå längre.
– Det räcker inte att flytta projekt från Trafikverket till ett nytt bolag om man tar med sig samma anslagsfinansiering och arbetssätt. Regeringen bör också utreda hur det nya bolaget kan nyttja nya modeller för genomförande. När samma aktör får ansvar för finansiering, byggande och drift skapas starkare incitament att hålla nere kostnaderna, korta ledtiderna och ta ansvar för objekten över tid, säger Niclas Hvalgren, policystrateg på Stockholms Handelskammare.
I rapporten pekar Stockholms Handelskammare på att kostnaderna för väg och järnväg stigit betydligt snabbare än inflationen. Det har lett till att vi får en fjärdedel mindre infrastruktur per satsad krona nu än vi gjorde 2010, justerat för inflation. Svenska infrastrukturprojekt överskrider i genomsnitt också budget med 76 procent. Handelskammaren menar att Sverige nu har ett tydligt tillfälle att reformera ett system som under lång tid tappat i effektivitet och leveransförmåga.
– Sverige behöver inte bara större budgetar. Vi behöver bättre styrning, skarpare prioriteringar och fler sätt att faktiskt få projekt genomförda. Regeringen har nu chansen att göra något åt ett system som blivit för dyrt, för långsamt och alldeles för ineffektivt, säger Carl Bergkvist.
