Erosion gör att delar av Riksväg 62 i norra Värmland riskerar att rasa ner i Klarälven. Samtidigt skapar just erosionen och sedimentflödena unika naturvärden som medfört att området är skyddat enligt EU:s miljöregelverk Natura 2000. Mark- och miljödomstolen bedömer att den negativa kumulativa effekten av erosionsskydden längs älven inte är tillräckligt utrett, och har underkänt Trafikverkets ansökan. Men nedströms Natura 2000-området testar Trafikverket och SGI ett naturbaserat erosionsskydd.
– Tanken är att metoden ska användas i området för att lindra miljöpåverkan. Samtidigt som det skyddar mot skred, ras och erosion gynnar det biologisk mångfald och är mer gynnsamt för miljön, säger Anette Björlin, strateg klimatanpassning på SGI.
Traditionella erosionsskydd består ofta av stora mängder krossten som läggs ut längs strandkanterna.
– Kommunerna får underlag av geotekniska konsulter som ofta föreslår att man ska erosionsskydda på det sättet. Det är också så det normalt står i de tekniska instruktionerna. Skydden håller och det är ju bra, men det gynnar inte så många andra värden. Med naturbaserade helhetslösningar kan erosionsskydden bättre smälta in i landskapsbilden och även gynna biologisk mångfald. Vi hoppas nu att det ska bli den nya standarden och användas mer, säger Anette Björlin, naturgeograf på SGI.
Naturbaserade lösningar prioriteras
Naturbaserade lösningar börjar få ett allt större genomslag och lyfts på EU-nivå. Europeiska kommissionen har sett det som ett prioriterat område för att anpassa samhället till ett förändrat klimat.
World Economic Forum (WEF) pekade 2024 ut klimatförändringar, extrema väderhändelser och förlust av biologisk mångfald och ekosystemkollaps som några av de största hoten som samhället står inför de kommande 10 åren.
”Biologisk mångfald och väl fungerande ekologiska funktioner bidrar med nyttor som är grundförutsättningar för människors överlevnad, välbefinnande och för samhällets motståndskraft mot klimatförändringar och andra risker”, skrev WEF i en rapport.
I Sverige arbetar SGI med att genomföra en övergång till naturbaserade lösningar. Man utgår från Naturvårdsverkets definition av naturbaserade lösningar, med följande förtydligande: ”Naturbaserade lösningar för skydd mot erosion, ras och skred är åtgärder som minskar erosion och stabiliserar slänter samtidigt som de främjar biologisk mångfald och
ekologiska funktioner”.
– I den bästa världen ska det inte synas att det är ett erosionsskydd eller en skredsäkringsåtgärd. Det ska se helt naturligt ut, säger Anette Björlin.
Tester pågår längs älvar
SGI arbetar med att minska risken för skred på flera håll i Sverige, bland annat längs Göta Älv.
Klimatförändringen innebär ökad nederbörd och ökade vattenflöden i älven. Det ger mer erosion i älvfåran och högre vattentryck i lerjorden vid sidan av vattnet. På så sätt blir sannolikheten för skred ännu större i framtiden.
Tillsammans med konsulter har SGI designat och byggt naturbaserade erosionsskydd för test på några platser längs Göta Älv. I SGI:s uppdrag ingår att samordna, prioritera och stödja insatser som minskar ras- och skredriskerna längs Göta älv. Stabilitetsförhållandena övervakas och statsbidrag förmedlas till berörda kommuner för konkreta skredsäkringsåtgärder.
Längs Klarälven genomför SGI ett test i samarbete med Trafikverket i form av ett naturbaserat erosionsskydd och tryckbank för att säkra vägen. Man har lagt på vegetationslager, planterat växter och kombinerat dessa med hårdare material. Testerna sker utanför det känsligt Natura 2000-område. Men om de blir framgångsrika ska de förhoppningsvis även kunna användas i områden med höga skyddsvärden.
– Vi är fortfarande bara i början med att utveckla metoder för naturbaserade lösningar. Vi har redan många testobjekt på gång, och vi känner att vi faktiskt kan visa att mycket av det här fungerar. Sedan vill vi gärna få fler att jobba med naturbaserade lösningar för att dela erfarenheter om vad som fungerar och inte fungerar, säger Anette Björlin.
Hållbarhetstänk med krossten
Naturbaserade lösningar innebär inte att krossten utesluts. Den fyller fortfarande en funktion för att stabilisera slänter, genom att kombineras med vegetation och strukturer, som bidrar till en grön lösning. Metoden innebär alltså att hårda och mjuka material kombineras.
Ett exempel där krossten utnyttjas i ett hållbarhetstänk finns på Djurgården i Stockholm.
Stora mängder sprängsten tas upp ur marken i samband med det pågående tunnelbanebygget.
I stället för att transportera bort stenen används den lokalt för att bygga artificiella rev och vågbrytare för att skapa gynnsamma miljöer för fisk och fågel.
Vägledning i åtta steg
SGI:s har tagit fram en lista av kriterier som bör uppfyllas eller beaktas när en lösning utformas, genomförs och används för att klassas som en naturbaserad lösning:
En naturbaserad lösning ska:
1. Förebygga problem och skador orsakade av erosion, ras och skred,
2. Vara anpassad till områdets förutsättningar,
3. Främja biologisk mångfald och stärka funktionen av ekosystem,
4. Vara resurseffektiv.
5. Vara utformad i samverkan.
6. Avväga olika intressen.
7. Skapa värden och ge synergier med andra sektorer,
8. Följas upp, underhållas och anpassas efter nya förutsättningar.
– En grundläggande förutsättning för att få till en bra lösning är att verkligen förstå problemen och områdets förhållanden. Förutom fysiska förhållanden bör man veta vilka natur- och kulturvärden som finns och om det finns sociala aspekter att ta hänsyn till exempelvis hur området används av boende, säger Anette Björlin.
Rätt kompetenser en framgångsformel
För att lyckas med projekten är det också viktigt att rätt kompetenser finns med redan på planeringsstadiet. Geotekniker, biologer, limnologer och landskapsarkitekter är yrkeskategorier som kan vara med och dimensionera och designa åtgärden tillsammans utifrån målen man satt upp.
– Att ta stöd av rätt kompetenser är nyckeln för att göra det här på ett bra sätt. Det räcker inte att ha en geotekniker som tar fram lösningar. Alla kompetenser måste vara med i teamet, säger Anette Björlin.
Behovet av uppföljning och underhåll kan skilja sig mellan traditionella- och naturbaserade metoder.
– Endast en stenskoning kanske inte behöver så mycket underhåll de första åren, men med tiden ökar underhållsbehovet. I en naturbaserad åtgärd, i den bästa av världar, tar man underhållet i början. Sedan ska lösningen förhoppningsvis växa till sig och kräva mindre underhåll i framtiden. Men man kan inte genomföra en åtgärd och sedan bara lämna den. Man behöver också följa upp och se hur den fungerar, säger Johan Nyberg geolog vid SGI.
Fotnot: Johan Nyberg och Anette Björlin föreläser på Grundläggningsdagen under rubriken ”Från ingenjörskonst till naturbaserad åtgärd – Så förebygger vi erosion och skred”
