Brobyggarbranschen samlades på Brobyggardagen. Evenemangets välmatade program bjöd bland annat på ett brohaveri i Tyskland och spektakulära spårprojekt i både Finland och Baltikum. Ett tunnelprojekt hade också smugit sig in på programmet. Konferensen ägde rum den 26 januari på Svenska Mässan i Göteborg.
– Brobyggardagen brukar vara ett välbesökt evenemang med upp till 800 deltagare på dagprogrammet, sade Fredrik Thunström, kassör i arrangören Brosamverkans styrelse.
Årets Brobyggardag bjöd både på svenska och internationella inslag. Ett av de svenska inslagen var en inblick i Västlänkens deletapp Centralen. Här byggs en ny underjordisk station mitt i centrala Göteborg. Projektet involverar bland annat anläggning av en bro över E6, tunnlar samt byggande av slitsmurar för stationen. Johan Nyström från NCC föreläste om projektet.
Lyckat samarbete med klaffbro
Ett annat svenskt projekt som presenterades var renoveringen av en klaffbro från 1916 över Trollhätte kanal för järnvägstrafik i Vänersborg. Under våren 2023 stoppades trafiken över bron eftersom den inte längre bedömdes vara säker. Statusbedömningen var att brons befintliga fundament kunde behållas, men att själva stålkonstruktionen behövde bytas ut. Magnus Paulsson från Peab och Magdalena Larsson från Trafikverket berättade om hur man arbetade med projektet.
– Det är ett lysande exempel på ett extremt bra samarbete mellan entreprenörer och Trafikverket. Arbetet flöt väldigt smidigt och man klarade arbetet på utsatt tid, sade Fredrik Thunström.
Broutmaningar i Dresden och Helsingfors
Tidigt på morgonen den 11 september 2024 kollapsade en del av Carolabrücke, en av fyra Elbebroar i Dresdens centrum. Efter att experter granskat den kvarstående delen av bron beslutade man att hela bron måste rivas. Rivningen av de återstående brosektionerna ägde rum mellan juni och september 2025. Professor Steffen Marx vid TU Dresden deltog på Brobyggardagen och berättade om brons kollaps och vad som hände därefter.
Kronbroarna är en ny spårvagnsförbindelse mellan Degerövägen i Uppby och Hagnäs i Helsingfors som består av tre broar. Förbindelsen började byggas 2021 och är planerad att vara färdigbyggd 2027. Målsättningen är att skapa en smidig och pålitlig kollektivtrafikförbindelse mellan det expanderande Degerö och centrum.
Kronbroarna omfattar bland annat en snedkabelbro med Finlands för närvarande längsta brospann. Projektet visade hur digitala verktyg och beräkningsmodeller kan användas som ett aktivt hjälpmedel i själva byggandet, inte bara i projekteringen. Aki Kopra, designchef på Kreate, föreläste om projektet.
Industriellt brobyggande
Att använda rörliga och återanvändbara formsystem är ett sätt att utföra större broar på ett mer industrialiserat sätt. Aquilino Raimundo, chefstekniker på Strukturas, berättade om konceptet som på engelska kallas Movable Scaffolding System (MSS).
Injektering ska åtgärda nedsjunket brostöd
En programpunkt handlade om injekteringsjustering av bro 14-1771-1 i Tannamsdalen och hur man kan åtgärda ett brostöd som fått en sättning.
– Det är en bro jag känner till väl. Vi var med och konstruerade den en gång i tiden. För några år sedan konstaterade man att någonting hade hänt med övergångskonstruktionerna i brons ena ände. De gick inte ihop, men de ska kunna röra sig allt eftersom bron utvidgas och dras ihop vid temperaturförändringar och andra rörelser, sade Fredrik Thunström, som utöver styrelseposten i Brosamverkan varit vd på Inhousetech.
Han berättade vidare att man senare konstaterade att mellanstöd två hade fått en sättning på trestödsbron.
– Nu ska man lyfta den genom att injektera grunden under. Det är ett rätt nytt koncept. Man har provat det på några ställen utomlands och nu testas det för första gången i Sverige, vilket är väldigt intressant.
Det var Robert Thurner på Keller Grundläggning som berättade om injekteringsprojektet.
Årets Brobyggare utsågs
En höjdpunkt under Brobyggardagen var korandet av Årets Brobyggare. Vinnaren fick ett resestipendium på 50 000 kronor och erbjuds återkomma vid nästa Brobyggardag för att berätta om sin resa. Det är Brosamverkan som utser juryn, som består av representanter från olika delar av branschen.
– Vi skulle gärna se att det kom in fler ansökningar och ett större urval av kandidater. Nu är det främst konsulter, trafikverkare och entreprenörer på tjänstemannanivå som utses. Men mycket av yrkeskunnandet finns hos hantverkare som lagbasar, armerare, betongarbetare och stålmontörer ute på fältet. Jag skulle gärna se ansökningar även för dessa yrkeskategorier, sade Fredrik Thunström.
Ideellt arbete bakom Brobyggardagen
Brobyggardagen arrangerades av den nationella föreningen Brosamverkan.
– För att driva Brobyggardagen har vi en kommitté som ansvarar för allt som rör evenemanget. Brosamverkans ordförande Martin Laninge sitter med i den här kommittén och ansvarar bland annat för att redovisa program, antal anmälda, antal utställare och göra en ekonomisk sammanställning efteråt, sade Fredrik Thunström.
Föreningen har varit verksam sedan 1990 och bildades genom en sammanslutning av företag, institutioner samt statliga och kommunala organisationer. Brosamverkan verkar för utveckling, kunskapsspridning och ökat samarbete inom infrastrukturområdet.
– Vi är en helt ideell förening. Det enda överskott vi egentligen får in är från Brobyggardagen som genererar lite vinst. Den investerar vi tillbaka i branschen i form av seminarier och workshops. Vi har också stipendier man kan söka och har initierat och finansierar en professor på Chalmers Tekniska Högskola, sade Fredrik Thunström.
Fler chanser att träffa utställarna
Brobyggardagen hade två tunga år under pandemin. Det ena året ställdes evenemanget in och det andra året genomfördes konferensen enbart digitalt, vilket innebar att intäkterna minskade kraftigt. Därefter har verksamheten återhämtat sig och arrangörerna räknade med att samla omkring 700–800 deltagare till dagprogrammet och 400–500 till kvällsprogrammet.
Utöver konferensen erbjöds besökarna en utställning i foajén utanför konferenslokalen.
– Den brukar vara väldigt välbesökt. I programmet lade vi också in något vi kallar ”After Bridge” – ett mingel efter att konferensprogrammet avslutats i området där utställarna stod. Tidigare brukade utställarna packa ihop och åka hem efter den sista eftermiddagsfikan. Nu stannar de kvar och har möjlighet att träffa konferensdeltagarna innan middagen, sade Fredrik Thunström.
Anders Carlsson
