När grodor, paddor och salamandrar samlas i dammar och vattenmiljöer för att leka är det inte bara ett tydligt vårtecken. Det är också den tid på året då det är som lättast att ta reda på vilka arter som finns i ett område. Med hjälp av miljö-DNA analyserar forskare vid IVL vattenprover för att minska osäkerheten och stärka kunskapen om biologisk mångfald i våra vatten.
I takt med att kraven på hänsyn till biologisk mångfald har skärpts har också behovet av tillförlitlig kunskap om vilka arter som finns i ett område ökat.
– Kunskap om vilka arter som finns i ett område är avgörande för att kunna fatta välgrundade beslut inom samhällsplanering och naturvård. Med miljö-DNA kan vi upptäcka arter som annars är svåra att hitta och därmed minska osäkerheten i inventeringar. Det är särskilt värdefullt när skyddade arter kan påverka planerade åtgärder, säger Mikael Dahl, senior forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Mellan mars och juni är groddjuren aktiva i vattenmiljöer för lek och romläggning och lämnar mer DNA efter sig i vattnet, vilket gör det lättare att upptäcka dem genom analys. Genom att ta ett vattenprov och analysera det i laboratorium går det att fastställa om olika grodarter eller salamandrar finns i dammen, utan att djuren behöver fångas eller störas. Metoden ersätter inte traditionella inventeringar, utan fungerar som ett viktigt komplement när arter är svåra att upptäcka i fält.
Från vattenprov till analys
Analyser av groddjur är ett av flera områden där miljö-DNA bidrar med ny kunskap om biologisk mångfald. Forskningsinstitutet utvecklar och tillämpar metoden i både marina miljöer och jordbrukslandskap, där den kombineras med etablerade övervakningsmetoder för att ge en mer heltäckande bild av ekosystemens utveckling.
Institutet leder ett projekt som undersöker hur odling av musslor, alger och andra så kallade lågtrofiska arter påverkar marina ekosystem längs västkusten. Inom projektet analyseras DNA i vatten och bottensediment och resultaten jämförs med etablerade metoder inom nationell miljöövervakning, såsom analyser av plankton och bottenfauna. Genom att kombinera dessa metoder kan förändringar följas från plankton till fisk och ge en tydligare bild av hur ekosystemen påverkas.
Verktyg för mäta biologisk mångfald
IVL driver även projektet Miljö-DNA i jordbrukets tjänst tillsammans med flera samarbetspartners. Där utvecklas metoder för att analysera DNA i jord och vatten från jordbrukslandskapet, med målet att upptäcka växtskadegörare, följa biologisk mångfald och öka förståelsen för markens ekosystem. I takt med att jordhälsa får ökad betydelse inom miljöpolitiken, bland annat genom EU:s lag om markövervakning, växer behovet av metoder som kan beskriva biologiska och funktionella aspekter av marken.
Källa: IVL
