Järnvägen spelar en avgörande roll för svensk industri, men utvecklingen går åt fel håll. Trots ökade godsmängder och längre tåg har transporttiderna ökat kraftigt samtidigt som tillgängligheten minskat. En ny genomgång visar att kapacitetsbrister i järnvägssystemet särskilt drabbar basindustrin och riskerar att hämma investeringar, produktion och långsiktig tillväxt.
Järnvägens roll i godstransporterna
Det transporterade godset på järnväg uppgick 2022 till cirka 23,2 miljarder tonkilometer. Det motsvarar drygt en femtedel av de samlade godstransporterna i Sverige, som totalt uppgick till omkring 106 miljarder tonkilometer. Sedan mitten av 1980-talet har det långväga godstransportarbetet fördubblats, men nästan hela ökningen har skett genom vägtransporter med lastbil.
Längre och tyngre tåg – men sämre tillgänglighet
Produktiviteten i järnvägssystemet har ökat genom längre och tyngre godståg. Samtidigt har den potentiella marknaden krympt kraftigt, eftersom tre av fyra industrispår och stickspår till lastplatser har försvunnit. En annan tydlig förändring är att transporttiderna blivit längre.
Kraftigt ökade restider
En sammanställning av Bo-Lennart Nelldal, tidigare verksam vid KTH, och Lars Ahlstedt, tidigare vid European Rail Consulting, visar att planerade restider för godståg har ökat kraftigt sedan år 2000, med den största ökningen efter 2010. Dagtransporter från Hallsberg till Malmö har ökat från sex till åtta timmar, till Göteborg från 3,1 till 4,2 timmar och till Stockholm från 2,1 till tre timmar.
Basindustrin dominerar godset
Malm och andra produkter från utvinning stod 2022 för 42 procent av den transporterade godsmängden på järnväg, räknat i vikt. Produkter från jordbruk, skogsbruk och fiske utgjorde 15 procent, medan oidentifierbart gods svarade för 12 procent. De fem största varugrupperna stod tillsammans för 86 procent av den totala godsmängden.
Störst konsekvenser för industrin
Det är framför allt basindustrin – gruvor, järn- och stål samt skogsindustri – som dominerar järnvägstransporterna och som därmed påverkas mest av kapacitetsbristerna. I grova drag står sektorn för omkring två tredjedelar av den totala godsmängden. Gruvnäringens transporter sker till övervägande del på järnväg, medan cirka hälften av transporterna inom järn- och stålindustrin och omkring en tredjedel inom skogsindustrin går på räls.
Begränsad möjlighet att välja järnväg
I övriga delar av tillverkningsindustrin är andelen järnvägstransporter lägre. En förklaring är att företagen inte har möjlighet att använda järnväg i den utsträckning de önskar. Intervjuer som ingår i analysen pekar på att både industri och näringsliv vill öka andelen järnvägstransporter, men att låg tillgänglighet och kapacitetsbrist sätter tydliga hinder.
Källa: Omtag Svensk Järnväg
