Järnvägsdagen 2025 avslutades efter att branschföreträdare, politiker och näringsliv samlats för att diskutera utmaningar och möjligheter för järnvägen. Infrastrukturminister Andreas Carlsson deltog tillsammans med riksdagsledamöterna Ulrika Heie och Åsa Karlsson. Årets upplaga var slutsåld och hade samarbete, innovation och digital utveckling som huvudlinjer.
Dagen inleddes med anföranden av SJ:s vd Monica Lingegård, som även är ordförande i Tågföretagen, och Björn Asplund från Alstom. Därefter beskrev Försvarsmaktens Per Öster hur nya arbetssätt kan stärka förmågan att producera kritiska reservdelar genom att knyta samman försvar, forskning och industri. Han betonade samtidigt att järnvägen måste fungera i hela landet.
Underhållsskuld och effektivisering
Underhållsskulden återkom som ett huvudtema. Trafikverket och flera paneler lyfte frågan om hur ett underhållsarbete kan effektiviseras när skulden uppgår till 91 miljarder. Exempel på fungerande metoder med innovativ teknik presenterades, men panelerna konstaterade att dessa lösningar ofta tas i bruk först vid akuta situationer. Diskussionerna pekade på behovet av att gå bort från lägsta pris i upphandlingar för att stärka innovation och möta kompetensbristen i en sektor som behöver omkring 4 000 personer. Även digitala besiktningar lyftes, något som inte är tillåtet i dag.
Kapacitetsutmaningen kvarstår
Ett annat centralt tema var kapacitetsbristen och hur situationen ska hanteras tills utbyggnadarna ger effekt. Samtalen berörde behovet av en gemensam syn på vad kapacitet innebär och hur ineffektiva arbetssätt i dag leder till förluster genom planeringsbrister och inställda tåg. Trimningsåtgärder, som triangelspår, lyftes som ett sätt att skapa redundans och minska trafikpåverkan vid underhåll.
ERTMS och kostnadsbilden
Ombordutrustningen för ERTMS togs också upp. Organisationen bakom branschaktören har tidigare lyft frågan i en debattartikel och framhåller att man är positiv till systemet men uttrycker oro över att investeringar på miljardnivå krävs utan en känd slutkostnad. Internrevisionen har bland annat pekat på bristande kostnadskontroll och osäkerheter kring teknik och livslängd.
Källa: Tågföretagen
