Stockholmsregionens totala antal flygförbindelser har minskat med fyra procent mellan åren 2023 och 2025. Minskningen beror främst på grund av färre avgångar från Bromma, Skavsta och Västerås. Det visar 2025 års upplaga av en årlig rapport om Stockholmsregionens flygförbindelser från Copenhagen Economics.
Fortsatt svag återhämtning efter pandemin
Det totala antalet flygförbindelser i Stockholmsregionen minskade med fyra procent mellan 2023 och 2025. Främst till följd av färre flygavgångar från de mindre flygplatserna, Bromma, Skavsta och Västerås. Rapporten visar att Arlanda nu står för 99 procent av regionens flygtrafik, en ökning med 2 procentenheter jämfört med 2023. Men trots att antalet direktflyg från Arlanda har ökat med 8 procent, har antalet rutter med mellanlandning – särskilt till Nordamerika – minskat med 2 procent.
Stockholms flygplatser har inte återfått samma trafikvolymer som många jämförbara europeiska flygplatser efter Covid-19-pandemin. Antalet passagerare är fortsatt lägre och återhämtningen går långsamt, vilket påverkar Sveriges konkurrenskraft negativt.
Stockholm halkar efter internationellt
Jämfört med regioner som Amsterdam, Barcelona, Berlin, Dublin, Hamburg, Helsingfors, Köpenhamn, London, Manchester, Milano, München, Oslo, Paris och Wien har Stockholms flygplatser tappat i omfattning. Flera av dessa regioner har ökat sina flygförbindelser med upp till 24 procent sedan 2023, medan Arlanda endast har ökat med 1 procent. Det placerar Stockholm på efterkälken i den internationella konkurrensen.
”Stockholmsregionens konkurrenskraft bygger på god internationell tillgänglighet. Flyget är en avgörande länk som gör det möjligt för företag att etablera sig, talanger att mötas och besökare att uppleva vår stad. Genom samverkan mellan offentliga aktörer och näringslivet arbetar vi för att skapa förutsättningar för fler direktlinjer och stärka regionens attraktionskraft”, säger Anton Västberg, utvecklingsdirektör, Region Stockholm.
”En god svensk tillgänglighet är mycket viktigt för hela landets konkurrenskraft. Våra flygplatser möjliggör för människor att mötas, både i affärer och privat. Ett fortsatt starkt samarbete mellan stat, regioner och bransch är av största vikt för att framtidssäkra flyget och den tillgänglighet som Sverige behöver, både inom landet och internationellt, säger Elizabeth Axtelius, Director Aviation Business på Swedavia.
Utmaningar för regionens internationella flygförbindelser
Rapporten pekar på att förbindelserna till strategiskt viktiga regioner såsom Nordamerika har försämrats, främst på grund av färre flyglinjer till större flygplatsnav med möjlighet att byta till ytterligare många flyglinjer. Detta har en negativ påverkan på både näringsliv, besöksnäring och invånare och kan på sikt försvåra regionens utveckling och internationella samarbete. Dessutom visar rapporten att Arlanda har färre långdistansrutter än många av de jämförda europeiska flygplatserna.
Direkt- och flyg med mellanlandning, indirekt flyg – vad innebär det?
Rapporten förklarar att det totala antalet flygförbindelser består av både direktflyg och rutter med mellanlandning. Den största positiva förändringen för Arlanda är ökningen av inrikes direktflyg, mycket tack vare att BRA lagt ned sina rutter från Bromma och SAS har ökat inrikesflygtrafiken till och från Arlanda. Samtidigt har Brommas roll minskat dramatiskt – från att ha stått för 35 procent av regionens inrikesflyg 2023 till endast 4 procent 2025, och all utrikestrafik har upphört.
Slutsatser
Region Stockholm, Swedavia och Visit Sweden vill med denna rapport öka medvetenheten om utvecklingen för Stockholmsregionens och Sveriges flygförbindelser. Situationen kräver insatser för att stärka både direktflyg och rutter med mellanlandning, särskilt till Nordamerika. För att Sverige ska kunna fortsätta vara en attraktiv och konkurrenskraftig region i Europa behövs ett tydligt fokus på att förbättra flygförbindelserna – annars finns risk att tappa fart i den internationella konkurrensen.
Rapporten visar att de nordiska grannländerna, särskilt Köpenhamn, har lyckats behålla och öka sina flygförbindelser. Sverige behöver nu ta krafttag för att matcha utvecklingen och säkra viktiga flyglinjer för framtidens samhälle, arbetsmarknad och ekonomi.
Reguljärt flyg och charterflyg
Statistiken från Copenhagen Economics inkluderar såväl reguljära flyglinjer som charterflyg och särskiljer dem inte. Båda är viktiga för tillgängligheten men det är de reguljära flyglinjerna som möjliggör en kontinuerlig och förutsägbar tillgänglighet för utländska resenärer, både för turism, affärsresor och andra syften. För Stockholm Arlandas del står chartertrafiken i rapporten för ca 3% av trafikrörelserna.
Källa: Swedavia
